När Internet fick sitt stora genombrott på 1990-talet var det frihet som var i centrum.
Alla kunde få uttrycka sig och nå hela världen. Gränsöverskridande gemenskap, globalisering och fritt flödande kunskap var utgångspunkterna. Ser vi slutet på den epoken nu.
Det knapras rejält på Internets frirum just nu. Totalitära stater gör vad de kan för att begränsa möjligheterna till olika åsikter att brytas. I Nordkorea finns det bara 28 hemsidor.
Men också mer demokratiska nationer har tröttnat på tonen på ex sociala media. Tyskland hotar med att dra Facebook inför domstol om man inte får bukt på nätmobbingen.
Till och med nätbjässarna själva, som Google och Facebook har nu börjat agera för att stävja Fake News och Alternativa fakta.
Frågan är kanske också hur länge man politiskt kan tillåta den enorma insamling på individnivå (Big Data) som å ena sidan möjliggör nya kreativa affärer och smart marknadsföring, men som också skapar stora problem när det gäller både individens integritet och politisk indoktrinering.
Ett ytterligare moln på den tidigare så ljusa Internethimmeln är den ökande nätkriminaliteten som gör att intresset för olika typer av begränsningar och ökad kontroll viktig.
Frågar är om vi kommer att minnas perioden 1995-2015 som Internets Vilda västern, där frihetstörstande informationscowboys bröt nytt land och skapade nya affärer och innovationer.
Frågan är hur framtiden kommer att te sig. Om det stora Internet blir en regelstyrd, lagreglerad och allmänt svårnavigerad arena, kommer kanske intresset för lokala varianter att uppstå. Regionala nät, stadsnät eller nätverksnät (i olika kluster mellan samverkande organisationer).
Eller varför inte en återgång till gammal fin teknologi, som inte drog med sig en massa problem av ovanstående art. IRL? Telefon? Fysiska möten?.
Vi följer utvecklingen med spänning.
Det här är en trendspaning från gästskribent Kjell Lindström som har en bakgrund som lärare och forskare vid Uppsala Universitet.
