Trots att näringslivet på riksnivå uppger att läget är mycket svagare än normalt är skillnaden mellan hushållens och näringslivets lägesbedömningar rekordstor eftersom hushållen är ännu mer negativa.
Hushållen är historiskt pessimistiska och fyra av fem frågor som ingår i hushållens konfidensindikator är på de lägsta uppmätta nivåerna någonsin.
Den kraftiga återhämtningen efter pandemin som hösten 2021 resulterade i det starkaste läget som uppmätts under 2000-talet har nu efter en kontinuerlig nedgång under 2022 alltså förbytts i ett svagare läge än normalt för Norrland. Detta till följd av att alla branscher utom byggindustrin kraftigt försämrat sina bedömningar.
Samtliga fem norrlandslän hamnar dock på en konfidensindikator som är starkare än rikssnittet. Minst negativa är företagen i Gävleborg, medan det svagaste läget uppges i Västernorrland och Norrbotten.
– Industriföretagen i Norrland gjorde redan under andra kvartalet svagare bedömningar av orderstockar och förväntad produktionsvolym. Det glapp som skapades då består alltså under tredje kvartalet när industrin faller ungefär lika mycket i Norrland som i riket, säger Petter Alapää, Norrlandsfonden.
Vid den senaste mätningen var industriföretagen kraftigt negativa till hur orderingången varit både på hemmamarknaden men ännu mer på exportmarknaden, vilket kan förklara det svaga läget. Till det positiva för industrin kan nämnas att företagen i flertalet län fortfarande har en relativt ljus bild av lönsamheten i verksamheten och att den komponentbrist som fanns för ett år sedan inte längre är lika besvärande.
– Kompetensbristen i tillverkningsindustrin i Norrland är dock fortsatt stor och en majoritet av företagen anger att de har en brist på arbetskraft, framför allt teknisk tjänstemannapersonal, säger Petter Alapää.
Byggindustrin i Norrland är positivare än på riksnivå. Läget för byggföretagen i Norrland gränsar till mycket starkt medan läget i riket är något svagare än normalt. Skillnaden mellan byggföretagen i Norrland jämfört med riket har successivt ökat under hela 2022 vilket framför allt förklaras av en positivare syn på hur antalet anställda kommer att utvecklas i Norrland. Till helhetsbilden kan läggas att de stora gröna investeringar som sker i kombination med samhällsomvandlingarna i Malmfälten och en mindre nedgång i bostadsbyggandet i norra Sverige än på riksnivå antas hålla uppe byggsektorn.
Petter Alapää, Norrlandsfonden
Dock är byggindustrin i Norrland extremt negativa till utvecklingen på längre sikt. Nettotalet för bedömningarna av utsikterna på byggmarknaden på ett års sikt ligger i spannet minus 76 till minus 98 vilket innebär att i princip alla företag har en negativ syn.
– Detta kan antas vara en effekt av höjda räntor, högre materialpriser och att den framtida tillgången till cement är osäker, säger Petter Alapää.
Även det slopade investeringsstödet för hyresrätter kan spela in i den negativa bedömningen. Utvecklingen för handeln och privata tjänstenäringar i Norrland jämfört med riket är likartad med kraftigt försämrade lägesbedömningar, men fallen är större på riksnivå. Att pessimismen bland hushållen är på historiska nivåer är sannolikt förklaringen till nedgången för dessa två branscher.
– Att läget för handeln och privata tjänstenäringar är ännu sämre på riksnivå jämfört med i Norrland kan finna sin förklaring i en generellt högre räntekänslighet och högre elpriser i den södra delen av landet vilket minskar hushållens köpkraft, säger Petter Alapää.
Trots nedgången i stämningsläget anger cirka hälften av tjänsteföretagen i Norrland fortsatt att de har en brist på personal. Inom handeln verkar inte bristen på arbetskraft vara lika stor med undantag för Norrbotten där fler än hälften av företagen rapporterar att det råder brist på arbetskraft.
