Räntehöjningarna har kommit tätt från centralbankerna och tonen är skarpare än tidigare.
Budskapet är att inflationen ska bekämpas även om det får kännbara konsekvenser för hushåll och företag, och vi får nu räkna med högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling än vad som tidigare låg i förväntningarna.
Aktiemarknaden har inte reagerat positivt på signalerna utan fortsätter sin kräftgång under september. Men för en svensk investerare som placerat på den globala aktiemarknaden har utvecklingen inte varit särskilt dramatisk, och ser vi på utvecklingen de senaste 12 månaderna så är avkastningen fortfarande positiv i många globalfonder.
Åtstramning från centralbankerna
Det var länge sedan sist, men det sker nu en åtstramning från centralbanker världen över för att komma till rätta med inflationsproblemet. Amerikanska Federal Reserve höjde för tredje gången i rad styrräntan med 0,75 procentenheter till spannet 3,00–3,25 procent, samtidigt som svenska Riksbanken höjde räntan med 1,0 procentenheter till 1,75 procent.
Gemensamt är också att räntebanan, centralbankernas egen prognos för framtida räntehöjningar, justeras upp och därmed indikerar fortsatta höjningar och en högre räntenivå under en längre period än tidigare indikerats. I Riksbankens egna prognoser ligger nu att räntan kommer fortsätta att höjas till omkring 2,5 procent det kommande året, medan det från amerikansk sida idag lutar åt att styrräntan når 4,5 procent under 2023. En effekt av ränterörelserna är att den amerikanska dollarn fortsätter stärktas samtidigt som exempelvis den svenska kronan är en tydlig förlorare, på ett år har dollarn stigit från 8,64 till 11,33 kronor vilket är en uppgång på drygt 30 procent.
Det ligger i sakens natur att centralbankerna kommunicerar om fortsatt stram hållning, då mycket handlar om psykologi och att en mjukare ton skulle kunna få marknadens aktörer att blåsa faran över vilket skulle kunna motverka själva syftet med räntehöjningarna. Lite av det såg vi under sommaren då marknaden tolkade läget som att Federal Reserve skulle kunna avsluta räntehöjningarna tidigare än väntat. Men kommunikationen var denna gång betydligt skarpare, med budskapet att inflationen kommer att bekämpas oavsett övriga ekonomiska konsekvenser.
Åtstramningarna kommer således att få kännbara effekter för såväl hushåll som företag och offentlig sektor. Centralbankerna är också tydliga med att de stigande räntorna kommer att påverka BNP-tillväxten negativt och samtidigt öka arbetslösheten. I USA är har den så kallade yieldkurvan, skillnaden räntenivå mellan 10- och 2-åriga statsobligationer, en negativ lutning vilket historiskt ofta korrelerat med recessionsperioder och kan tas som bevis för att marknaden räknar med bistrare tider framöver. Riksbanken förväntar sig att BNP visar negativ tillväxt om 0,7 procent under 2023 i kombination med en inflation som biter sig fast på samma nivåer som idag. Men det är också en del av den kritik som framförs mot exempelvis Riksbanken, att räntehöjningar sker för snabbt och med för stora steg vilket riskerar att driva ekonomin mot ett tvärstopp.
Oavsett går vi mot en betydligt mer osäker makromiljö, där exempelvis belåningen kommer att få verklig betydelse för exempelvis hushållens ekonomi för första gången på många år. I kölvattnet av höjda styrräntor ser vi också snabbt stigande bolåneräntor och prognoserna vilket tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta under det kommande året. Till det kommer förväntningar om fortsatt stigande elpriser och den höga inflationen som påverkar det generella prisläget, vilket riskerar att skapa en ansträngd situation för många. Det återspeglas också i konsumentförtroendet som i Sverige fallit till den lägsta nivån sedan inledningen av 1990-talet.
Skillnaden mellan lokal och global
Osäkerheten fortsätter att prägla marknadsutvecklingen och vi noterar att Stockholmsbörsen fallit med omkring 15 procent sedan inledningen av augusti, samtidigt som breda USA-indexet S&P 500 gått ned med drygt 10 procent i lokal valuta. För den svenska investeraren har dock utvecklingen på global basis inte varit lika dramatisk, vilket förklaras av valutarörelserna där kronan alltså fallit kraftigt i värde det senaste året. Ett globalindex har från årsskiftet fallit med omkring 5 procent räknat i kronor, och på ett år har den globala aktiemarknaden faktiskt stigit med 4 procent. Ser vi till några av de vanligaste globalfonderna på marknaden så ligger utvecklingen i flera fall mellan -4 och -7 procent, och noterar alltjämt positiva avkastningssiffror för det senaste året. Det kan jämföras med fonder inriktade mot den svenska aktiemarknaden där flertalet tappat 25 procent eller mer under 2022.
Hade vi haft andra rörelser i valutorna så hade naturligtvis trenden kunnat vara annorlunda, men det belyser vikten av att ha en diversifierad portfölj där riskerna sprids såväl mellan tillgångsslag som geografier. Det gör att snabba slag i portföljens värde i högre utsträckning kan undvikas, och en balanserad portfölj har också visat sig kunna öka sannolikheten för att sparare står fast vid sin långsiktiga strategi och inte agerar med magkänslan när turbulensen ökar. På sikt medför det att det är mer sannolikt att man uppnår sina sparmål. Viktigt att poängtera, inte minst i lite skakigare tider, är att kapital som behövs i ett mer kortsiktigt perspektiv bör hanteras på annat sätt än att vara investerat på aktiemarknaden där placeringshorisonten bör vara längre.
Vi har tidigare lyft fram att inflationsoron måste skingras innan vi kan räkna med att volatiliteten på de finansiella marknaderna avtar, och det gäller i än högre utsträckning efter de senaste veckornas utveckling. Vår inställning är emellertid att det alltid lönar sig att vara långsiktig och stå fast vid den grundläggande placeringsstrategin, men där löpande översyn av risk, sparmål och andra väsentliga faktorer är en del av underhållet av portföljen.
