När coronapandemin drog in över Sverige förändrades förutsättningarna för den skånska ekonomin drastiskt.
Rasmus Roos, vice vd och bankchef Sparbanken Skåne i Lund
Börserna rasade, arbetslösheten steg snabbt och över 54 000 skåningar blev korttidspermitterade. Situationen är fortfarande osäker, även om den tidiga hösten innebar viss optimism. Det visar höstens upplaga av rapporten Skånsk konjunktur från Sparbanken Skåne, framtagen i samarbete med Øresundsinstituttet.
De senaste BNP-prognoserna för Sverige visar negativa tillväxttal för 2020, men sedan i våras har prognoserna skrivits upp, även om den högre smittspridningen under senaste veckorna återigen ökat osäkerheten. Många branscher har drabbats hårt av pandemin, men det syns också en förskjutning av konsumtionen i sidled där exempelvis e-handeln vuxit under året trots minskad försäljning i handeln som helhet.
Sammantaget skapas det fortsatt jobb i skånska företag, men i lägre utsträckning än tidigare. I kombination med en växande befolkning har det lett till en ökad arbetslöshet i Skåne som nu ligger på högre nivåer än under förra finanskrisen. Värst drabbade är ungdomarna.
Totalt arbetade det 3 200 personer fler i de privata och offentliga företagen i Skåne i september 2020, jämfört med samma månad 2019. Det motsvarar en ökning med 0,6 procent vilket är betydligt lägre än under tidigare år, framgår av statistik från SCB. Samtidigt växer alltså den skånska befolkningen, vilket gör att arbetslösheten stiger trots den något ökade sysselsättningen i företagen. Under året har 54 300 skåningar varit korttidspermitterade, vilket bidragit till att hindra en ännu högre arbetslöshet.
– Att det alltjämt skapats jobb i näringslivet tyder på att systemet med permitteringsstöd verkligen fungerat som en dämpare och räddat kvar arbetstillfällen under krisen. I analysen ser vi att det är främst i mindre företag i Skåne som nya jobb skapats senaste året, säger Rasmus Roos, bankchef på Sparbanken Skåne som tillsammans med Øresundsinstituttet lägger fram konjunkturrapporten.
Den skånska bostadsmarknaden har varit stabil. Att pandemin lett till en ökad mängd hemarbete har gett ett större fokus på bostaden, vilket tillsammans med fortsatt låga räntor och en växande befolkning bidragit till att priserna fortsatt att öka. Kvadratmeterpriset på bostadsrätter i Skåne var 6 procent högre under oktober 2019-september 2020 än under föregående tolvmånadersperiod. Villapriserna, mätt i K/T-tal, ökade med 8 procent under samma period. Däremot har den påbörjade nyproduktionen i Skåne fortsatt att minska under 2020, vilket väntas påverka både utbudet av bostäder och antalet sysselsatta inom byggsektorn under kommande år.
– Coronapandemin har påskyndat den konjunkturnedgång som började redan ifjol. De ekonomiska förutsättningarna i Skåne har förändrats drastiskt av pandemin. Många företag har drabbats hårt av samhällsrestriktionerna, men vi ser också att krisen påskyndat en pågående strukturomvandling. Enskilda företag och delbranscher har haft ökad eller oförändrad försäljning, säger Rasmus Roos.
Exempelvis har e-handeln slagit flera rekord under året, och byggmaterialhandeln har haft en ökad försäljning i Sverige under 2020. Detta samtidigt som handeln i stort haft en minskad försäljning. Även konsult- och bemanningsbranschen samt industrin har prövats hårt av krisen.
Turism och besöksnäring är en bransch som mist stora delar av sin omsättning. Antalet gästnätter i Skåne var 31,5 procent färre under januari-augusti 2020 jämfört med samma period 2019. Minskningen har dock slagit hårdare mot Skånes större städer i väster, än mot de norra och östra delarna av regionen. I Malmö, Lund och Helsingborg minskade antalet gästnätter med 48, 42 respektive 36 procent under perioden. I Kristianstad, Höör och Ystad var motsvarande siffror 13, 12 och 7 procent.
Storstadsområdena i väst är den del av Skåne där flest nya jobb skapats under de senaste åren, men det är också i västra Skåne som arbetslösheten stigit mest under coronapandemin. I delområdena Sydvästra och Nordvästra Skåne, där Malmö och Helsingborg är de största kommunerna, steg arbetslösheten med 2,1 respektive 1,9 procentenheter under perioden september 2019 till september 2020. I Sydöstra Skåne, där Ystad är den största kommunen, steg arbetslösheten endast med 0,8 procentenheter. Totalt i Skåne handlar det om en ökning av arbetslösheten med 1,8 procentenheter under perioden.
– Skillnaderna är tydliga mellan olika delar av Skåne, men sammantaget ser vi en betydande osäkerhet i konjunkturutvecklingen nu när smittspridningen börjat ta fart igen, säger Rasmus Roos.
Höstens upplaga av Skånsk konjunktur innehåller även ett temakapitel kring den offentliga ekonomin i Skåne. Historiskt höga statsbidrag under 2020 väntas ge överskott i de skånska kommunerna, men under kommande år väntas bidragen avta. Det förändrade konjunkturläget antas ge lägre ökningar av skatteintäkterna, och den demografiska utvecklingen ställer höga krav på den offentliga sektorn under kommande år.
