McKinseys senaste rapport ”The net-zero transition: what it would cost and what it would bring” konkretiserar de ekonomiska och samhälleliga anpassningar som krävs för att nå nettonollutsläpp.
Rapporten utvärderar hur efterfrågan, investeringar, produktionskostnader och arbetstillfällen kommer att påverkas av omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp.
Underlaget är en ingående analys med data från 69 länder, som idag står för 85 procent av de totala utsläppen, och visar magnituden av de ekonomiska förändringar som behövs för att uppnå målet.
Granskog Anna McKinsey
Omställningen utvärderas utifrån två perspektiv; sektorer och geografiska områden. Analysen tar avstamp i ett hypotetiskt nettonollscenario 2050 från the Network for Greening the Financial System (NGFS) och visar bland annat att de gröna investeringarna kommer behöva ökas kraftigt för att lyckas nå nettonollutsläpp. Fram till 2050 beräknas det att 275 biljoner dollar kommer behöva investeras vilket innebär en årlig investering om cirka 9,2 biljoner dollar – en ökning med 3,5 biljoner från dagens nivå.
Den större delen av investeringarna behöver dessutom ske de närmsta åren och rapporten visar att dagens 6,8 procent av BNP som går till omställningen behöver öka till 8,8 procent av BNP mellan 2026 och 2030 för att sedan långsamt minska fram till 2050.
Rapporten visar även att det kommer ske en stor omallokering av jobb där ungefär 185 miljoner av dagens jobb kommer försvinna samtidigt som omkring 200 miljoner nya jobb kommer skapas. Detta kommer att innebära kraftiga utmaningar då det förväntas vara stora geografiska och kunskapsmässiga skillnader mellan de gamla och nya jobben.
En viktig slutsats från rapporten är att nettonollomställningen är beroende av att företag, politiker och institutioner världen över klarar av att ställa om och agera mer långsiktigt även om det innebär stor osäkerhet och ökad risk på kort sikt. I praktiken kan det innebära att integrera klimatfrågor i kritiska affärsbeslut, etablera stöd för gröna investeringar och att utöver traditionella risk- och avkastningsmått också se till klimatpåverkan.
”En ordnad omställning till nettonoll undviker inte enbart de värsta effekterna av klimatförändringarna, utan kan på sikt ge stora fördelar som lägre energi- och produktionskostnader. Samtidigt måste man räkna med kortsiktiga risker. Med gemensamma krafter och beslutsamhet i nettonollomställningen kommer även andra globala problem att kunna lösas”, säger Anna Granskog, partner McKinsey.
Genom att säkerställa att omställningen genomförs systematiskt enligt en långsiktig plan finns det möjligheter att både uppnå lägre energikostnader och förbättrad levnadsstandard. Men framförallt innebär nettonollutsläpp att den globala uppvärmningen kan begränsas till 1,5 grad och genom det undvika de mest katastrofala följderna av klimatförändringarna.
“Netto-noll-övergången kommer att innebära en massiv ekonomisk omställning. Åtgärder från enskilda företag och regeringar tillsammans med samordnat stöd till utsatta sektorer, länder och samhällen skulle underlätta de ekonomiska och samhälleliga anpassningar som kommer att krävas”, säger Mekala Krishnan, partner McKinsey Global Institute och huvudförfattare till rapporten.
