I ett års tid har lagen om tillträdesförbud till butiker funnits.
Men hur har utfallet blivit?
Vi har pratat med Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, om vad som fungerar och vad som inte fungerar med den nya lagen.
Sedan 1 mars 2021 är det möjligt för butiker att porta individer som begår brottsliga gärningar och skapar otrygghet. När lagen trädde i kraft var den efterlängtad men under året har vi hört flera historier om besvikna handlare. Rättsprocesserna tar alldeles för lång tid vilket leder till att individer kan återkomma och begå brott medan butikerna står handfallna. Vi har pratat med Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel. De har släppt en rapport där de synat lagen under året som gått.
Historisk kontext
Svensk Handel är en näringslivsorganisation som i många år arbetat för att stärka och stötta svenska butiker. Tidigare har butiker hävdat olaga intrång för att hålla brott och trakasserier borta från butikerna men den vägen tog stopp redan på 1990-talet.
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, ger en historisk kontext till lagen om tillträdesförbud:
Per Geijer
– Fram till 1995 hävdades olaga intrång för att porta individer från butiker. Men sedan kom Högsta domstolen fram till att butiker som har öppet är en plats som ska vara tillgänglig för alla. Då gick det inte att hävda olaga intrång, säger Per Geijer.
Sedan dess har alternativa lagstiftningar varit på tapeten i omgångar, men det skulle dröja till 2021 innan den nya lagen kom till. Svensk Handel har varit drivande under hela resan.
– Vi har i perioder jobbat intensivt med att få till en ny lagstiftning, men det har av olika orsaker stupat varje gång, berättar Per Geijer.
Ett argument har varit att det inte är rimligt att porta individer från den enda livsmedelsbutik som finns där de bor. Men det har också handlat om politiskt käbbel, att man inte vill stötta förslag som kommer från ett parti man inte delar ideologi med.
– Det har varit en lång resa, säger Per Geijer.
Ett år senare
Svensk Handel har ett år efter att den nya lagen trädde i kraft undersökt samtliga fall som kommit in till åklagarmyndigheten.
– Vi har tittat på antal ansökningar och hur många av dem som lett till förbud men också argumentationen bakom åklagarnas beslut och skillnader på regionnivå. Vi har också pratat med handlare för att få deras perspektiv och om lagen är verkningsfull i de fall där den träder i kraft, berättar Per Geijer.
Svensk Handel har sammanställt resultatet i en rapport. Den belyser de farhågor som fanns om lagen innan den trädde kraft. Bland annat att det skulle vara svårt att delge misstanke om brott, att böter inte skrämmer marginaliserade människor och att lagen skulle leda till våldsamheter i samband med avvisningar.
– En del av farhågorna har besannats men inte alla. På en del håll har vi fortfarande lite att jobba med, säger Per Geijer.
Få tillträdesförbud
Per Geijer anser att lagen om tillträdesförbud fungerar i stort. Men ett problem som många handlare vittnat om, och som rapporten visar, är att bara ett fåtal ansökningar leder till tillträdesförbud. Per Geijer menar att åklagarna många gånger tolkar lagen på ett annat sätt än lagstiftaren.
– Åklagaren ställer krav på att det sedan tidigare ska finnas en fällande dom, men det var inte lagstiftarens intention, hävdar Per Geijer.
Det finns andra ledtrådar att använda sig av för att avgöra sannolikheten för fortsatt brottslighet hos en individ, menar Per Geijer och fortsätter:
– En indikation kan givetvis vara en fällande dom, men även nedlagda polisanmälningar och väktarrapporter borde beaktas i högre utsträckning, säger Per Geijer.
Andra krav för idrottsarrangemang
Han tar upp jämförelsen med den närliggande lagen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, som gör det möjligt att porta huliganer från fotbollsmatcher och liknande och som, enligt Per Geijer, tolkas på ett annat sätt.
– Vi har gått igenom en del beslut om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och där ser vi tydligt att det inte ställs några krav på en fällande dom från åklagarnas sida, berättar Per Geijer.
Utökning av lagen
På lagstiftarens agenda ligger just nu att utöka lagen om tillträdesförbud att även innefatta simhallar och bibliotek. Per Geijer anser att man bör förtydliga lagen i samband med att den skrivs om för att innefatta de nya verksamheterna.
– Lagen behöver förtydligas för att skapa trygghet för åklagarna i hur lagstiftaren har tänkt, säger Per Geijer.
Stora skillnader mellan åklagare
Ett annat problem är brister i argumentationen från åklagarnas sida. Rapporten från Svensk Handel visar att ungefär hälften av avslagen saknar motivering. Rapporten visar också stora skillnader mellan olika åklagarkammare.
– Vissa åklagare har inte lämnat motivering i ett enda fall medan andra har gjort det i samtliga fall, säger Per Geijer.
Per understryker hur viktigt det är för handlarna att veta vad de ska tänka på nästa gång de gör en anmälan:
– Det är problematiskt om man ska överklaga, förändra sin ansökan eller nästa gång något händer. Det gäller att veta vad åklagaren kräver. ”Vi tycker inte det räcker”, säger de. Nej, men vad är det ni saknar, undrar man då, säger Per Geijer.
Godtagbara handläggningstider
Något som däremot fungerar är handläggningstiden.
– I genomsnitt tar det ungefär 13 dagar. Vi hade velat lösa det på en eftermiddag, men med tanke på att det är myndigheter vi talar om så tycker vi det är ganska snabbt, säger Per Geijer.
Förbudet fungerar
Men hur har det gått för de butiker som fått igenom sina ansökningar? Har lagen om tillträdesförbud haft verkan?
– Vår undersökning visar att lagen är väldigt effektiv. Den absoluta majoriteten av dem som fått ett tillträdesförbud beviljat säger att problemen har upphört helt. Det är ganska häftigt, säger Per Geijer.
Samtidigt visar rapporten stora skillnader mellan enskilda handlare och större kedjor när det kommer till att få ansökningar beviljade. De större företagen har resurser att lägga på ansökningar. När de ser att det fungerar så sporrar det dem att fortsätta göra ansökningar även i framtiden.
– Mindre enskilda handlare som får avslag tycker att lagen inte fungerar och ansöker inte igen. De orkar inte jobba med detta på samma sätt som större företag. Det är sorgligt, men jag har full förståelse för det, säger Per Geijer.
Appen Säkerhetscenter
För att stötta handlare, oavsett om det är stora företag eller enskilda handlare, har Svensk Handel tagit fram appen Säkerhetscenter. Appen är ett sätt för handlare att enkelt rapportera in brott och andra händelser. Den informationen kan sedan användas som underlag när butiken ansöker om tillträdesförbud.
– Man behöver kunna visa på en serie av brott eller händelser och då är det viktigt att man har ett enkelt rapporteringssystem. Vår app är extremt lätt att använda. Den är dessutom gratis och finns tillgänglig för alla handlare, inte bara medlemmar i Svensk Handel, berättar Per Geijer.
Kameran – ett viktigt verktyg
Ett annat viktigt verktyg för att skapa goda beslutsunderlag för tillträdesförbud är kamerabevakning.
– En förutsättning för att överhuvudtaget få saken prövad är många gånger att man har kamerabilder på individen, säger Per Geijer.
Kameran fyller en viktig funktion även när ett tillträdesförbud vunnit laga kraft.
– När man väl har ett tillträdesförbud behövs ingen konfrontation i butik. Det räcker med bildbevis på att personen har varit inne i butiken för att polisen ska ingripa. Därför ska man som handlare ha ett vettigt kamerasystem, säger Per Geijer.
Förhoppningar om framtiden
Mängdbrott och vardagsbrott är den typ av kriminalitet som drabbar handeln i störst utsträckning. Per Geijer hoppas att dessa brott ska få högre prioritet i framtiden.
– Individer som börjar med mindre brott blir med tiden allt mer förhärdade och börja begå grova våldsbrott. Därför är det viktigt att samhället reagerar även på vardagsbrott och att det leder till faktiska påföljder.
Det är också viktigt att handlare känner stöd från rättsvårdande myndigheter, så de inte tappar tron på statens förmåga att skydda dem från brottslighet, menar Per Geijer och fortsätter:
– Många handlare blir utsatta för brott på brott, samtidigt som deras ärenden läggs ned och de blir nekade tillträdesförbud för att det saknas fällande domar. Att fällande domar fattas är inte konstigt när ärenden bara läggs ned. Min förhoppning är en förtydligad lagstiftning så fler ansökningar leder till tillträdesförbud, säger Per Geijer.
