Den som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag har varje år möjlighet att ta en utdelning till låg beskattning upp till ett visst gränsbelopp.
Gränsbeloppet kan beräknas enligt förenklingsregeln respektive huvudregeln.
Förenklingsregeln är en schablonregel medan huvudregeln bl.a. baseras på bolagets utbetalda löner (s.k. lönebaserat utrymme).
För att få tillgodoräkna sig lönebaserat utdelningsutrymme uppställs ett antal krav, däribland krav på eget löneuttag. Med hänsyn till att året börjar lida mot sitt slut är det därför hög tid att kontrollera att rätt lön har betalats ut under året.
Utdelning och kapitalvinst upp till gränsbeloppet beskattas med 20 % skatt. Utdelning och kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst upp till ett visst takbelopp (ca 6,4 mkr vid utdelning och ca 7,1 mkr vid kapitalvinst). Utdelning respektive kapitalvinst som överstiger dessa belopp beskattas med 30 % skatt. Gränsbeloppet beräknas för de delägare som äger aktier i bolaget vid årets ingång (1 januari).
Beräkning av gränsbeloppet enligt förenklingsregeln
Förenklingsregeln innebär att gränsbeloppet beräknas med ett schablonbelopp motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp per bolag. Vid utdelning under 2023 motsvarar detta 195 250 kronor.
Det ska understrykas att förenklingsregeln endast kan nyttjas i ett bolag och schablonbeloppet beräknas utifrån hur stor andel aktieägaren har i bolaget. Detta innebär att en aktieägare som innehar samtliga aktier i bolaget kan tillgodoräkna sig hela schablonbeloppet, medan en aktieägare som innehar 50 % av aktierna endast kan tillgodoräkna sig halva schablonbeloppet.
Beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln
Enligt huvudregeln får gränsbeloppet dels beräknas utifrån anskaffningsvärdet för aktieägarens aktier i bolaget, dels utifrån bolagets lönesumma (s.k. lönebaserat utrymme). Aktieägaren får, något förenklat, utifrån sin ägarandel tillgodoräkna sig 50 % av bolagets kontant utbetalda bruttolöner förutsatt att ägaren uppfyller lönekravet. Det noteras dock att aktieägaren måste äga andelar i bolaget motsvarande minst 4 % av kapitalet i företaget för att få beräkna lönebaserat utrymme.
Lönekravet innebär att aktieägaren själv eller någon närstående till aktieägaren måste ta ut tillräcklig lön från bolaget under året. Under vissa förutsättningar innebär huvudregeln också en möjlighet att ett belopp baserat på bolagets utbetalda löner under föregående kalenderår läggs till gränsbeloppet.
Lönekravet är det lägsta av 6 inkomstbasbelopp (426 000 kronor år 2022) med tillägg för 5 % av totala löner i företaget och dess dotterbolag eller 9,6 inkomstbasbelopp (681 600 kronor år 2022). Som nämnts kan lönekravet även uppfyllas av någon närstående till aktieägaren. Om lönekravet inte uppfylls får något lönebaserat utrymme inte beräknas. Det kan därför vara en billig försäkring att kontrollera att man som aktieägare erhållit tillräckligt hög lön under året för att kvalificera för reglerna.
Vid beräkning av gränsbeloppet är det lönerna för året innan beskattningsåret som ska användas, vilket innebär att det är utbetalda löner i bolaget under 2022 som ligger till grund för gränsbeloppet 2023.
