Utflöden från aktiefonder i takt med att börsen fallit.
En stor drivkraft för de finansiella marknaderna de senaste åren har varit stimulanserna från centralbankerna och de låga räntorna, vilket är något som nu är på väg att förändras.
Med fortsatt osäkerhet kring inflation, räntor, kriget i Ukraina och covid i Kina så har svenska sparare också sålt aktiefonder för att säkra sitt sparkapital.
Framför allt har utflödena varit stora i Sverigefonder och branschfonder, som tillsammans hade nettoutflöden på cirka 20 miljarder kronor till och med april.
Stora utflöden bland svenska fondsparare
Med jämna mellanrum gör vi i månadsbrevet ett nedslag på den svenska fondmarknaden och studerar trender bland spararna, och denna månad tänkte vi även kontrollera hur utvecklingen varit bland Sverigefonderna under det relativt turbulenta börsår vi hittills fått bevittna.
Att börsen faller och osäkerheten tilltagit märks av i spararnas beteende. Till och med april har det varit ett negativt nettosparande i fonder bland svenska sparare på närmare 32 miljarder kronor visar statistik från Fondbolagens förening, varav utflödet från aktiefonder dominerar och uppgår till -30,5 miljarder kronor. Samtidigt har inflöden skett inom främst fondkategorierna korta räntefonder (+4,6 miljarder) och hedgefonder (+2,9 miljarder), ett tydligt bevis på att spararna sökt säkrare alternativ för sina pengar. Det bör dock lyftas fram att ingen av de svenska korträntefonder som finns att tillgå har visat en positiv avkastning utan fallit i värde, om än med mellan -0,3 och -1,5 procent. Det handlar således inte om att skapa avkastning utan att skydda kapitalet från större nedgångar.
Sett till trenden under de inledande fyra månaderna är det framför allt Sverigefonder och branschfonder som haft de stora utflödena, med runt 10 miljarder kronor vardera. Det är kanske inte långsökt att tro att det bland branschfonderna främst är teknik/IT-fonder som påverkats negativt. Det går också att dra en tydlig parallell till olika börsindex, där tekniktunga Nasdaq och Stockholmsbörsen (med undantag av Ryssland) är de två marknader som utvecklats svagast med nedgångar på mer än 20 procent.
Under april reverserades dock trenden bland fondspararna med ett nettoinflöde på 3,3 miljarder kronor, trots fortsatt negativt sentiment på aktiemarknaden. Något oväntat var det också i huvudsak aktiefonder som lockade (+3,9 miljarder), där spararna köpte global-, Nordamerika- och Sverigefonder, medan det fortsatt var ett utflöde från Europafonder. Inte oväntat såldes det samtidigt korta räntefonder som därmed fick se ett utflöde på hela 4,1 miljarder. Det var första månaden i år som det noterades ett inflöde i fonder och inte minst en signal om ett förändrat riskbeteende bland spararna.
Svårt år för Sverigefonderna
Det finns 89 fonder inom kategorin Sverigefonder på Morningstar (efter att vi rensar för de fonder som har flera olika andelsklasser) vilket omfattar såväl aktivt som passivt förvaltade fonder. Inte oväntat har ingen fond hittills under året kunnat generera positiv avkastning, men spridningen mellan fondernas resultat är som vanligt stor. Det skiljer i skrivande stund drygt 20 procentenheter i avkastning mellan bästa och sämsta fond, och många indexfonder ligger i mitten av startfältet. Det är alltså lika många av de aktiva förvaltarna som tillfört värde relativt en indexförvaltning, som de som faktiskt inte alls lyckats. Det går inte att säga att det är de små fonderna med lägre förvaltat kapital som har lyckats bättre, vilket åtminstone teoretisk är en fördel med större handlingsfrihet för fondförvaltaren. Det har helt enkelt varit ett svårt år för många och förmågan (eller turen) när det gäller val av enskilda aktier har haft stor inverkan på resultatet.
För kategorin svenska småbolagsfonder så är utvecklingen generellt något svagare absolut sett. Medianavkastningen bland de närmare 50 fonder som vi kan följa är -24 procent och endast två fonder har lyckats avkasta bättre än -20 procent räknat från årsskiftet. Det är inte ovanligt att småbolagen har en svagare utveckling under svåra marknadsförhållanden. Det finns flera orsaker till det, dels att småbolag i sig anses mer riskfyllda att investera i vilket gör att placerare som vill reducera risken i sin portfölj i första hand säljer dessa aktier, dels att småbolagsaktier ofta kan ha dålig likviditet och därmed påverkas mer än storbolagen när det är ett säljtryck på marknaden.
Rätt risk för långsiktigt sparande
Det är lite av en bergochdalbana på aktiemarknaden med relativt stora rörelser mellan enskilda dagar, men trenden är trots allt fortsatt nedåt och Stockholmsbörsen har fallit med drygt 20 procent sedan årsskiftet. Mycket handlar om att nya förutsättningar råder på en rad områden samtidigt. Centralbankerna har börjat strama åt och inlett en räntehöjningscykel, råvarupriserna har skjutit i höjden till följd av kriget i Ukraina och vi har utbudsstörningar på grund av covid-nedstängningar i Kina.
Den underliggande trenden för BNP och vad gäller bolagsvinsterna är alltjämt ganska stabil och tyder inte på att vi skulle vara på väg in i en recession eller en djupare konjunkturell svacka. Det som kommer vara skillnaden framöver är att den stora drivkraft som funnits i form av stimulanser och nollränta inte finns kvar, och att vi därmed står inför en omställningsperiod. Pessimisterna tävlar i att presentera de mest dystra framtidsscenariona medan optimisterna verkar avfärda allt och hävda att det skapats nya investeringsmöjligheter. Sanningen ligger kanske någonstans däremellan, och det är just svårigheten att prognostisera framtiden som gör att vi ofta lutar oss på historiken.
Det är också mot den bakgrunden vi med dårens envishet lyfter fram vikten av att ha en sammansättning i sitt sparande som tål ett antal olika scenarion, och som över tid har möjlighet att möta dina mål utan att riskera för mycket. Helt enkelt att optimera avkastningen givet dina riskpreferenser. Om du efter nedgången känner att du har behov att diskutera din långsiktiga strategi så tveka inte att höra av dig till din rådgivare på Säkra.
