Skimming är idag ett av Sveriges vanligaste typ av bedrägeri.
Skimming, eller skimning som det också kallas, innebär att någon kopierar informationen från ditt betalkort.
Bedrägeriet kan ske överallt och räcker med att bedragaren har en mobiltelefon. Men oroa dig inte, det finns sätt att skydda sig mot skimming.
Bland annat finns det skyddskort mot skimming, eller RFID-kort som vi kallar det, som skyddar dina betalkort och andra kort från att bli utsatta för trådlös skimming. Kortet är lika stort som ett vanligt betalkort och du stoppar det enkelt i plånboken. Även om du har ett skyddskort, ska du dock alltid vara försiktig med vilka uppgifter du lämnar ut online.
Nedan kan du läsa mer om hur du vet om du blivit skimmad, vilka kort som kan skimmas och vad du kan göra för att skydda dig.
Hur vet man om man blivit skimmad?
Om du har blivit av med ditt kort märker du det ofta ganska snabbt. Då bör du så snart som möjligt se till att få kortet spärrat. Men hur märker du att du har blivit skimmad när du fortfarande har kortet kvar i plånboken?
Kolla igenom dina korttransaktioner
Brukar du gå igenom dina kontoutdrag och korttransaktioner? Om inte, börja med det. Detta är nämligen det enklaste sättet att upptäcka om du har blivit skimmad. Om du hittar transaktioner du inte känner igen i ditt kontoutdrag, är risken stor att du har blivit utsatt för skimming. Om du tror att ditt kort har blivit skimmat rekommenderar vi att du spärrar kortet direkt. Är du osäker på om flera kort har blivit skimmade bör du spärra samtliga.
Om du är ansluten till ViPo’s ID-Larm Prio ingår alltid kortspärr och spärrservice. Det innebär att du kan registrera och spärra samtliga betal- och kreditkort, med ett enda samtal.
Kom ihåg att polisanmäla
Kom även ihåg att polisanmäla om du har blivit skimmad. Det finns olika sätt att göra anmälan på. Antingen online, genom att ringa 114 114 eller genom att besöka närmsta polisstation. Se till att ha kontoutdraget nära till hands, så att du kan meddela på vilka ställen ditt kort har använts.
Vilka kort kan skimmas?
Det som vi i dagligt tal kallar för blipp-kort, alltså kontaktlösa kort som du blippar när du betalar med, är de kort som är enklast att skimma. De trådlösa betalkorten gör vardagen smidigare på många sätt, men tyvärr gör det även skimning enklare för bedragaren.
Bedrägeriet sker ofta på avstånd och många mobiltelefoner har idag inbyggda NFC-läsare som kan läsa av din kortinformation upp till 1 meter ifrån. Det finns även mer avancerade NFC-läsare, och dessa kan läsa av kort på ännu längre avstånd – upp till 5, eller till och med 10 meter ifrån.
Ett kort kan bli skimmat på olika sätt:
-
Skydda sig mot skimming – Så gör du
Manuell skimming innebär att någon stjäl ditt kortnummer och din CVV-kod. Detta kan ske även om du inte har ett så kallat blipp-kort.
- Skimming på internet, även kallat web skimming, innebär att någon stjäl dina kortuppgifter via e-post eller osäkra sidor på nätet. Skicka därför aldrig dina kortuppgifter till en okänd e-postadress, helst inte via mejl överhuvudtaget.
- Skimming via NFC-läsare är den typ av bedrägeri där någon trådlöst stjäl din information med hjälp av en mobiltelefon.
- Skimming via bankomat innebär att någon har manipulerat eller övervakar bankomater och stjäl uppgifter den vägen.
Kan någon ta ut pengar från mitt bankkonto?
Ja, om bedragaren även har tillgång till din pinkod, kan denne ta ut pengar från ditt bankkonto. Vanligt är också att bedragarna använder ditt kort för köp av produkter och/eller tjänster online. För detta krävs sällan pinkod, utan det räcker med att de har tillgång till kortnummer och CVV-kod.
Får jag tillbaka pengarna?
Så länge du inte har varit grovt oaktsam, får du oftast tillbaka pengarna från banken när du blivit utsatt för bedrägeri. Det är upp till banken att bevisa om du har varit grovt oaktsam. Det är dock viktigt att du har spärrat ditt kort så fort du upptäckt obehöriga transaktioner. Detta kan du ofta göra själv genom att logga in på din bank eller gå in i din banks app.
När du har spärrat ditt kort, behöver du kontakta banken för att reklamera de obehöriga uttagen eller köpen.
Hur skyddar jag mig mot skimming?
Det finns olika sätt att skydda sig mot skimning, varpå de flesta är enkla sätt som handlar om hur du agerar i vardagen. Utöver detta finns det produkter som skyddar din plånbok från inkräktare.
Tre sätt att skydda sig mot skimming
- Lämna aldrig ut känsliga uppgifter i mail eller forum. Inte ens om det är en nära vän som frågar över chatt eller SMS.
- Läs alltid omdömen om du ska handla online. Det finns webbutiker som inte är till för att sälja produkterna du lagt i din varukorg utan som uteslutande sysslar med kortbedrägeri.
- RFID-blocker kort. Ett skyddskort som är lika stort som ett kreditkort. Du stoppar kortet i din plånbok och det fungerar som ett skydd mot att bli utsatt för trådlös skimming.
Vad menas med RFID-kort?
Ett betalkort som erbjuder kontaktlös betalning innehåller ett RFID-chip. När du har ett RFID-blocker kort i din plånbok, skyddar det dina kortuppgifter mot trådlös skimming. Man kan säga att RFID-blocker kortet skyddar dina personliga data och kortuppgifter genom att “gömma dem” för bedragare.
Skyddar både bankkort och id-kort
RFID-kortet skyddar både bank- och kreditkort, samt nya ID-kort, pass och körkort. Kortet passar i vanliga korthållare, plånböcker eller mobilskal med inbyggda kortfack.
Tekniken i kortet skickar ut en störningssignal som gör att bedragarna inte kan uppfatta dina kontaktlösa kort. Även om du har flera kort i plånboken som behöver skyddas, räcker det med ett RFID-kort. Kortet skyddar nämligen en yta på ca 25-40 millimeter (beroende på omständigheterna).
Skyddar dig även på resan
Ska du åka på semester utomlands? När du är i stora folksamlingar ökar risken för att bli utsatt för skimming. Bedrägerimetoden är även vanlig utomlands. Kom därför ihåg att ta med ditt RFID-kort på resan. Du kan känna dig trygg på din semester och risken för att bli utsatt för bedragare minskar avsevärt.
Med RFID-blocker kortet i plånboken skyddas ditt bankkort och dina personliga data från att bli kopierade av en bedragare.
