Idag saknas det långsiktighet och en tydlig målbild i upphandlingspolitiken. Vi har nu mycket höga förväntningar på den nationella upphandlingsstrategi som ska presenteras av civilminister Ardalan Shekarabi i vår.

Sverige behöver en mycket tydlig upphandlingsstrategi som visar vilka samhälleliga mål upphandling ska bidra till. Det behövs för att skapa ledarskap och fokus, så att ambitionerna hos alla de som vill göra skillnad runt om i landet varar längre än en mandatperiod. Med en nationell upphandlingsstrategi som ledstjärna hoppas vi få se dynamiska allianser över partigränser.

Upphandlingsstrategin måste innehålla tydliga hållbarhetsmål. Den ska styra över 600-800 miljarder kronor årligen. Vi måste använda dessa samhällets medel för samhällets bästa. De bör bidra till att Sverige kan nå miljö-och klimatmål, både nationella och globala, och motarbeta fattigdom.

Det är bråttom. Arter utrotas och jordens medeltemperatur stiger. Vi har en stor andel fattiga som bor i de länder som drabbas hårdast av ett förändrat klimat. FN:s flyktingorgan UNHCR anger att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar.

Den nationella upphandlingsstrategin bör därför ha konkreta mål som underlättar för organisationer att ställa hållbarhetskrav. Men för att kunna ställa mätbara mål behövs det verktyg. Tredjepartscertifieringar är effektiva redskap för att ställa hållbarhetskrav på olika produktkategorier. Tredjepartscertifiering innebär att en tredje part sätter upp krav och granskar att de uppfylls. Det underlättar uppföljningen av de krav som ställts och säkerställer också att kraven skärps successivt. Använder man tredjepartscertifieringar är det enkelt att sätta mål, och vi har ett förslag: 50 procent av alla de varor och tjänster som upphandlas ska vara märkta med en tredjepartscertifiering för miljö och social hållbarhet till år 2020.

Den nationella upphandlingsstrategin behövs för att bidra till en kulturförändring i offentlig sektor. Upphandling är inte enbart en juridisk fråga. Den är för viktig att tyna bort i överklagandets korridorer. Vi vill att politiker och tjänstemän ska återerövra upphandlingsfrågan och göra upphandling till en vital del av hållbarhetsarbetet.

För att strategin ska bli ett levande verktyg och förändra upphandlingskulturen i organisationen krävs satsningar på kunskap. Dels i hur man handlar upp varor och tjänster, dels för att sprida insikt om att upphandlingar är en bidragande faktor för att nå verksamhetens hållbarhetsmål. Strategin måste peka på vikten av en gedigen förankring. Högsta ledningen bör upprätta en hållbarhetsplan med mätbara mål som omfattar upphandling av alla stora produktkategorier där den nationella strategin avspeglas. Därutöver gäller det att skapa allianser över partigränser för att säkra ett långsiktigt upphandlingsarbete utifrån strategins mål.

Det är viktigt att lyfta bredden på marknaden i upphandlingsarbetet och inleda dialoger med leverantörer i tidigt skede. Allt från kaffe till hus kan idag certifieras och det finns en konkurrerande grön marknad. Sverige 2016 har många ambitiösa och innovativa företag som klarar tuffa miljö- och sociala hållbarhetskrav på sina varor och tjänster.

Vi ser två andra stora möjligheter idag, som tillsammans med den nationella upphandlingsstrategin kan vara drivkrafter för det paradigmskifte i upphandling som krävs för att nå hållbarhetsmål: Ny lagstiftning som ytterligare tydliggör att man genom upphandling ska ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter. Samt nya Upphandlingsmyndigheten som med rätt inriktning kan ge stöd och bidra till att samhälleliga mål uppnås.