För privatpersoner som handlar med kryptovalutor finns en rad skattemässiga frågor att ta hänsyn till.
Det finns dock även annan lagstiftning som kan påverka privatpersoner vid handel med kryptovalutor.
Dessutom väntas ytterligare lagstiftning tillkomma inom kort.
En särskild lagstiftning som aktualiseras är lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ofta kallad penningtvättslagen eller kort ”PTL”. Som namnet antyder syftar lagstiftningen till att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Kortfattat kan penningtvätt sägas vara åtgärder som går ut på att dölja eller försvåra upptäckt av pengar som intjänats på brottslig väg. Även undanhållande av skatt är brottsligt.
Penningtvättsregelverket är tillämpligt på s.k. verksamhetsutövare enligt lagens definition. Lagen innehåller en lista på vilka aktörer som har att beakta penningtvättsregelverket, däribland finansiella företag, vissa rådgivare, spelbolag, företag som handlar med dyra kapitalvaror eller hanterar pengar.
Men det finns även situationer då det finns anledning för privatpersoner som handlar med kryptovalutor att beakta gällande regelverk för penningtvätt.
Penningtvätt och kryptovalutor
Kryptotillgångar kan under vissa omständigheter anses utgöra finansiella tillgångar, exempelvis s.k. tracker-certifikat. Då gäller inte endast penningtvättslagen. Utan den som tillhandahåller produkten anses även bedriva tillståndspliktigt värdepappersrörelse. Detta är emellertid förhållandevis ovanligt. Utifrån ett kryptovalutsperspektiv finns det istället anledning att beakta regelverket för verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Sådan verksamhet kan bedrivas av såväl juridiska personer som fysiska personer.
Vad gäller för kryptovaluta och penningtvättslagen?
Sedan år 2020 anses även förvaltning eller handel med virtuell valuta registreringspliktig såsom ”annan finansiell verksamhet” enligt nyssnämnda lag. Frågan är då vad som är att anses som ”förvaltning eller handel”.
Tydligt är att det ska röra sig om en yrkesmässig verksamhet såsom växling av FIAT valutor mot kryptovalutor, byten av kryptovalutor eller överföringar av kryptovalutor mellan olika virtuella plånböcker, s.k. wallets.
Utgångspunkten är att privatpersoners egna kapitalplaceringar i kryptovalutor inte omfattas av regelverket. Om privatpersonen däremot anses bedriva yrkesmässig handel med kryptovalutor eller handlar för andras räkning kan regelverket däremot bli tillämpligt.
Innebörden av detta är att den som bedriver yrkesmässig handel med kryptovalutor är skyldig att registrera sin verksamhet hos Finansinspektionen. Sådan verksamhet omfattas formellt inte av tillståndsplikt; Finansinspektionen utövar ingen tillsyn över verksamheten som sådan – utan endast över verksamhetens efterlevnad av penningtvättsregelverket och prövning av ägare och ledning av verksamheten.
Det kan redan nu påtalas att penningtvättbrott enligt lagen (2014:307) om straff för penningtvättbrott inte är samma sak som att ha brustit i sin skyldighet enligt penningtvättslagen. Penningtvättbrott har straffrättsliga sanktioner såsom fängelse på straffskalan och kan omfatta även andra än sådana som borde registrera sig, och kommer inte beröras närmare i denna artikel.
Hönan eller ägget – vad kommer först?
En viktig fråga är därför vad som kommer först; är man skyldig att följa penningtvättsregelverket för att man registrerat sig, eller är man skyldig att registrera sig därför att man borde följa penningtvättsregelverket? Denna fråga är särskilt relevant för privatpersoner.
Utgångspunkten är att en fysisk person, som köper och säljer kryptovaluta, ska redovisa kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget kapital. Skatteverket har dock i ett flertal fall intagit ståndpunkten att privatpersoners köp och försäljning av kryptovalutor ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet med hänvisning till att dessa bedrivit en s.k. utåtriktad växlingsverksamhet. Skatteverket har i sin bedömning tagit särskild hänsyn till antalet köp och försäljningar och på vilket sätt transaktionerna har genomförts.
En konsekvens av att en privatpersons köp och försäljning av kryptovalutor betraktas som en näringsverksamhet (växlingsverksamhet) är att ovanstående regelverk om penningtvätt sannolikt blir tillämpligt.
Ingripanden
Även om man bedriver näringsverksamhet och fullgjort sina skyldigheter vad gäller bokföringsskyldighet m.m. kan man likväl drabbas av ingripanden från Finansinspektionen enligt PTL. Om sådan verksamhet har bedrivits utan att först anmälas in till Finansinspektionen kan man åläggas att upphöra med verksamheten. Har verksamheten däremot blivit anmäld till Finansinspektionen, men det likväl har förelegat brister, kan man drabbas av varning eller sanktionsavgift.
Vad ska man tänka på?
Den som köper och säljer kryptovalutor på sådant sätt och i sådan utsträckning att handeln riskerar att betraktas som en utåtriktad växlingsverksamhet bör utreda om detta kan medföra skyldighet att registrera sig hos Finansinspektionen.
Om verksamheten är registreringspliktig hos Finansinspektionen behöver man ta fram en robust penningtvättsdokumentation, innefattande rutiner för kundkännedom och en riskanalys baserad på tjänsterna, distributionskanalerna, kunderna och de geografiska riskfaktorer som föreligger. Detta måste ges in till Finansinspektionen i samband med anmälan. Om myndigheten anser att brister föreligger kan den neka registrering.
Kommer det förbli oreglerat?
Även om ”kryptoverksamhet” idag är förhållandevis oreglerat i svensk rätt är det inte säkert att detta kommer vara särskilt länge till. På EU-nivå har man lagt fram ett förslag om införande av en ny förordning; Markets in Crypto-Asset Regulation (”MiCA”). Syftet är att skapa en enhetlig reglering av kryptotillgångar som idag inte omfattas av EU:s regelverk för finansiella tjänster (utöver penningtvättsregelverket).
Den föreslagna MiCA-förordningen hämtar inspiration från befintliga EU-rättsakter såsom MiFID (som berör värdepappersmarknaden), MAR (som berör marknadspåverkan) och prospektreglerna. Om förordningen införs kommer den få stor påverkan på hur marknadsaktörerna förväntas bete sig; bland annat kommer vissa kryptotillgångar som erbjuds till en vidare krets av investerare träffas av regler kring white paper som liknar de prospektregler som träffar emittenter av värdepapper idag.
Men skatten då?
En intressant följd som bör beaktas vid införandet av MiCA-förordningen är om det även kommer få påverkan på skattehanteringen av kryptotillgångar. I dagsläget får privatpersoner som investerar direkt i kryptotillgångar finna sig i att dessa behandlas i enlighet med 52 kap. i Inkomstskattelagen. Detta innebär att kryptotillgångarna ses som en ”annan tillgång”, till skillnad från exempelvis ett värdepapper.
Även om detta kan framstå som en rent semantisk fråga får det rättsföljder, särskilt i en fallande marknad. Även om vinster på kryptotillgångar beskattas till hundra procent får förluster bara dras av till 70 procent. Skulle kryptotillgångar bli att betraktas mer som värdepapper genom MiCA kan man hoppas att denna skillnad i behandlingen av vinster och förluster utjämnas på skatteområdet.
I ett antal artiklar har Lars Törner Larsson och Justus Pettersson redogjort för den skattemässiga behandlingen av kryptovalutor hos framförallt privatpersoner. Läs mer i följande artiklar.
