Under 2022 svängde det om rejält på bostadsmarknaden, Sverige fick en ny bostadsminister och regeringens utredare lämnade förslag om startlån för förstagångsköpare. Johanna Bjurskog sammanfattar det bostadspolitiska året som gått och blickar framåt på 2023.
– Det som framför allt präglat 2022 är alla förändringar i vår omvärld som får stor påverkan även på bostadsmarknaden. Till exempel spår Boverket mer än en halvering av antalet byggstarter under 2023 jämfört med 2021 säger Johanna Bjurskog, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.
– 2023 hoppas jag att startlåneutredningen blir verklighet. Det är en viktig pusselbit som kan göra skillnad för tusentals unga vuxna här och nu. Men samtidigt behövs förstås de stora tagen, både när det gäller bostadsbyggandet och den gröna omställningen, säger Johanna Bjurskog.
Delar av Riksbyggens bostadspolitiska ståndpunkter:
- Införande av ett startlån, till exempel Riksbyggens förslag om UngBolån, som underlättar inträdet på bostadsmarknaden för unga vuxna.
- Omtag av investeringsstödet för byggande av hyresrätter. Investeringsstödet hade stor betydelse för att hålla byggvolymerna av hyresrätter uppe.
- Grönt stöd till bostadsrättsföreningar. Riksbyggen efterlyser ett statligt stödpaket till bostadsrättsföreningar som är enkelt att använda, som ROT-avdraget. Stödet bör omfatta fyra områden: Energiåtgärder, klimatanpassning, biologisk mångfald samt cirkulär ekonomi.
- Införande av gränsvärden i klimatdeklarationer för nyproduktion av bostäder.
- Effektivisera och förbättra plan- och tillståndsprocesserna för att öka bostadsbyggandet – Bygg i Tid.
Läs mer Riksbyggens bostadspolitiska arbete på Riksbyggen Opinion.
För mer information:
Håkan Andersson, presschef Riksbyggen, 072-239 00 66
hakan.andersson@riksbyggen.se