Sparbanken Syd lanserar ekonomihälsaindex
Nu lanserar Sparbanken Syd Ekonomihälsaindex, en ny årlig undersökning som kartlägger hur Skånes befolkning upplever och förhåller sig till sin privatekonomi – ett sätt att mäta ekonomihälsan i regionen.
Ekonomihälsaindex är en helt ny typ av ekonomikartläggning i Skåne som belyser hur Skånes befolkning upplever och förhåller sig till sin privatekonomi – ett sätt att mäta ekonomihälsan i regionen.
En god ekonomihälsa är ett förhållningssätt till en ekonomi som är bra för både plånbok och planet. Genom att ha förståelse för hur olika beståndsdelar i privatekonomin påverkar varandra, får man rätt förutsättningar för att kunna göra hållbara val för både sig själv och miljön.
I undersökningen som är genomförd i samarbete med Kantar Sifo fick deltagarna bland annat ange det ord som bäst beskriver hur de känner inför sin privatekonomi. Bland alternativen fanns fem positiva och fem negativa ord. Övriga frågor i undersökningen handlar om ens framtida ekonomi samt om privatpersoner kan spara på ett sätt som bidrar till ett bättre klimat.
”Ekonomihälsaindex är ett sätt för oss att ta reda på något helt nytt – nämligen hur människor i Skåne mår i sin ekonomiska situation. Samtidigt som det är glädjande att de flesta beskriver en positiv bild så är det viktigt att se de grupper där känslan inför sin privatekonomi inte är lika god. Vår uppgift som sparbank är att bidra med kunskap och erbjuda verktyg för att göra vägen mot en god ekonomihälsa enklare och roligare,” säger Henrietta Hansson, vd på Sparbanken Syd.
Skillnad i ekonomihälsa bland grupper och delar av Skåne
76 procent av respondenterna markerade ett positivt ord när de fick välja vilket ord som bäst beskriver känslan de har inför sin privatekonomi. Vanligaste ordet bland respondenterna var “kontroll” (32 %). Bland yngre personer (18–34 år) ser bilden dock annorlunda ut, nära en av tre i denna grupp markerade ett negativt ord för att beskriva sin privatekonomi, vilket är cirka 10 procent mer än genomsnittet i Skåne och i nordvästra delen upplever unga än ännu sämre ekonomihälsa. Det är även vanligare att kvinnor svarar ett negativt ord i jämförelse med männen. 25 procent av kvinnorna valde ett negativt ord medan motsvarande siffra för män är 17 procent.
Framtiden och klimatet
Undersökningen visar även förhållandet mellan skåningars ekonomi och framtidsplaner, samt förståelsen för om man kan spara pengar på ett sätt som också är bra för klimatet. Nästan 40 procent svarade antingen nej eller var osäkra på om deras nuvarande och förmodade framtida ekonomi stämmer överens med drömmar och framtidsplaner. Vad gäller frågan om man tror att man kan spara pengar på ett sätt som bidrar till ett bättre klimat svarar 43 procent att de inte är medvetna om det.
”En god ekonomihälsa innebär att kunna göra hållbara val även för planeten. Många är intresserade av att bidra till ett bättre klimat och har exempelvis börjat äta mer vegetariskt eller resa mer kollektivt. Faktum är dock att många av oss kan göra en större klimatinsats genom att göra tydliga val i placeringen av sitt fond- och pensionssparande. Det gör större skillnad än att neutralisera alla utsläpp från både det vi äter och vår privata transport,” säger Jon Davidsson, Affärsområdeschef Spara och Försäkra på Sparbanken Syd.
Det här är ekonomihälsaindex
Ekonomhälsaindex är en ny typ av kartläggning som ur flera olika perspektiv undersöker hur skåningarna känner och förhåller sig till sin privatekonomi. I år fokuserar rapporten på tre nyckelfrågor:
- Vilket ord beskriver bäst din känsla när du tänker på din privatekonomi?
Kontroll
Lugn
Glad
Oro
Ångest
Förvirring
Okunskap
Förväntan
Frustration
Trygg - Om du tänker på din ekonomi och hur du tror att den kommer se ut i framtiden, stämmer den in med dina drömmar och framtidsplaner?
- Tror du att privatpersoner kan spara pengar på ett sätt som bidrar till ett bättre klimat?
Så gjordes undersökningen:
Undersökningen genomfördes mellan 3–17 februari 2021 av Kantar Sifo på uppdrag av Sparbanken Syd. Den bygger på totalt 1 564 intervjuer med slumpmässigt utvalda personer jämt fördelade över Skåne för att säkerställa möjligheten att göra demografiska jämförelser.
