Skellefteå och Boden kan på kort sikt få en negativ sysselsättningseffekt, trots att stora investeringar görs i dessa städer.
Men på längre sikt finns ändå möjligheter för små och stora företag att expandera så att den lokala ekonomin växer.
Det visar en ny studie som ingår i forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet” vid Umeå universitet.
Kommuner som Skellefteå och Boden arbetar nu intensivt för att förbereda den samhällsomvandling som följer med de stora industrietableringarna. För att dessa investeringar ska kunna översättas till en socialt och ekonomiskt hållbar omvandling krävs en enorm inflyttning och frågetecken finns kring vilka som ska ta dessa nya jobb och hur det kommer att påverka övriga delar av arbetsmarknaden.
Det är svårt att hitta jämförbara investeringar i modern tid. Forskarna har i sin studie analyserat tidigare relativt stora etableringar i relativt små kommuner med hjälp av detaljerade registerdata om alla företag och all arbetskraft i Sverige, från Statistiska centralbyrån.
Resultaten visar att den totala sysselsättningseffekten i små kommuner är marginell. På kort sikt är den till och med negativ, i relation till jämförbara regioner.
– Detta beror främst på den generellt låga rörligheten mellan regioner som bidrar till lokala ”nollsummespel”, det vill säga att etableringen i huvudsak omfördelar arbetskraft inom den lokala arbetsmarknaden, då arbetskraft går från existerande arbetsgivare till den nya etableringen, säger Johan Lundberg, docent i nationalekonomi vid Umeå universitet.
Tidigare studier från USA visar att välfärdseffekterna generellt är större i storstadsområden jämfört med i mindre regioner. Detta förklaras ofta med att städer och områden där är mer diversifierade och har fler branscher. Dessa platser är ofta också mer involverade i internationella produktionsnätverk.
– Här visar vår studie som belyser mikroprocesser, alltså arbetskraftens rörlighet, att det i huvudsak är drivet av den låga graden av inflyttning i mindre regioner som förklarar de små effekterna, säger Johan Lundberg.
Mindre orter vinner på sikt
Kulturgeografen Rikard Eriksson menar att resultaten tydligt pekar på hur vedertagna tankar kring lokala effekter från etableringar, så kallade multiplikatoreffekter, möjligen kan passa i sammanhang med mer frekvent migration, exempelvis i USA. Men de speglar inte lika väl förutsättningarna på svensk arbetsmarknad, särskilt i små och perifera regioner, eftersom inflyttningen där tenderar att vara marginell.
– Det innebär att inflyttningen blir en nyckelfråga för kommuner som Skellefteå och Boden och att policy bör stötta allt som möjligen kan främja inflyttning från andra delar av Sverige och världen, säger Rikard Eriksson.
En mer optimistisk tolkning av resultaten pekar dock på mer långsiktiga möjligheter då antalet små och medelstora företag ökar i relation till jämförelseregionerna efter att initialt ha minskat.
Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi. En av forskarna till studien, som ingår i forskningsprogrammet “Det nya framtidslandet”.
– Mindre arbetsgivare som anställer liknande arbetskraft verkar ha särskilt svårt att möta den hårdare konkurrensen, men på lite längre sikt finns potential för att ett framgångsrikt ekosystem kan växa fram som långsiktigt gynnar den lokala ekonomin genom långsiktig diversifiering.
-Denna breddning av arbetsmarknaden är centralt för att öka förmågan att hantera framtida omvandlingar, säger Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi.
Information om studien:
Studien ingår i forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet” som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Programmet syftar till att analysera de ekonomiska, sociala och politiska drivkrafterna och effekterna av den pågående samhällsomvandlingen i norra Sverige. I denna initiala studie används detaljerad svensk mikrodata och en så kallad ”syntetisk matchingsmetod” för att skapa statistisk jämförbara regioner. Detta kan vara till hjälp för att förstå utvecklingen i norra Sverige.
