Stockholms konjunkturläge försvagades ytterligare under det fjärde kvartalet 2022.
Det visar Stockholms Handelskammares senaste upplaga av Stockholmsbarometern vars analys baseras på hushållens och företagens samlade bedömning av nuläge och utsikter.
– Nedgången i konjunkturen drivs primärt av rekorddeppiga hushåll, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Under det fjärde kvartalet 2022 sjönk Stockholmsbarometern med 1 enhet till ett värde på 81, där 100 anger ett historiskt normalläge. Stockholmsbarometern har nu backat sex kvartal i rad.
Under samma period sjönk konfidensindikatorn för hushållen med 1 enhet till ett värde på 60. Något som innebär en ny historisk bottennotering sedan mätningarna började 2003. Näringslivets konfidensindikator backade också med 1 enhet, till ett värde på 88.
Ny Stockholmsbarometer
Främst är det hushållen i Stockholm som har en pessimistisk framtidssyn.
-Det ekonomiska läget i Stockholm har försämrats på senare tid och konjunkturen är nu betydligt svagare än normalt. Nedgången i Stockholmsekonomin drivs av hushållen, som har en extremt pessimistisk syn på den egna privatekonomin. Det är en följd av ökade kostnader för livs- och drivmedel, högre elräkningar och stigande räntekostnader, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Företagen är sammantaget inte lika dystra som hushållen men läget är fortsatt betydligt svagare än normalt. Samtidigt föreligger stora skillnader mellan branscherna. En näring som sticker ut i negativ bemärkelse är handeln, vars konfidensindikator backade till 81 under det fjärde kvartalet.
Inom handeln rapporterar företag också om vikande lönsamhet. Främst gäller det den specialiserade butikshandeln där hela 54 procentenheter fler företag uppgav att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som rapporterade att den var god.
-Handeln i Stockholm har det mycket tufft just nu. Hushållens höga kostnader gör att de måste prioritera det nödvändigaste som mat, drivmedel och boendeutgifter. Och som en effekt av hushållens minskade konsumtionsförmåga går det sämre för den specialiserade butikshandeln, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Av samtliga branscher är byggbranschen den som rapporterat störst nedgång i sin konfidensindikator. Under det senaste kvartalet backade konfidensindikatorn med 9 enheter till ett värde på 89. Samtliga underliggande indikatorer bidrog till nedgången så som svagare byggande, sämre orderingång, samt dystrare förväntningar om byggandet nästa kvartal och på ett års sikt.
-Byggbolagen sitter i en rävsax och pressas från det ena hållet av produktionskostnader, vilka ökat extremt mycket under det senaste året, och från det andra hållet av en minskad efterfrågan bland hushållen som tappat köpkraft och slutat köpa nyproduktion på ritning. Årsökningen av byggkostnaderna är de högsta på 50 år, vilket gör det extremt svårt för byggbolag att få ihop kalkylen för nya bostadsbyggprojekt. Vi har nu en stor nedgång i nybyggandet som adderar till en redan problematisk bostadsbrist i Stockholm, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Trots den tydliga avkylningen av Stockholmsekonomin finns det också ljusglimtar – både i nuläget och vid horisonten. Det är fortsatt fler företag i Stockholm som har ökat – och planerar att öka – sin personalstyrka. I den makroekonomiska kontexten har flaskhalsarna i de globala försörjningsleden avtagit, och enligt de allra flesta prognoser kommer inflationen snart att toppa, för att sedan minska. Styrräntan väntas öka med 25–50 punkter under våren. Men därefter prisar marknadsaktörerna in att styrräntan ska ned i slutet av 2023 alternativt i början av 2024 – i takt med ett lägre inflationstryck som under 2024 väntas ligga något under 2 procent.
-Den övergripande bilden är att konjunkturen är dålig, med negativ trend. Men det är också viktigt att se till det positiva – redan under 2024 väntas vi ha en ekonomi som växer. Därtill kan vi se i prognoser att Stockholms län även framgent väntas vara Sveriges tillväxtmotor. Under de senaste 21 åren har Stockholms län svarat för 43 procent av Sveriges tillväxt, och det är ett styrkebesked att andelen väntas bli 50 procent mellan 2022–2024, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
