Den 27 november fattade riksdagen beslut om inkomstsidan i statsbudgeten för 2020.
Den nya statsbudgeten innebär inte bara nya politiska prioriteringar utan även förändrade regler om skatter och avgifter. Wistrand listar nedan de viktigaste skattenyheterna och vilken betydelse de får för privatpersoner och företag.
Slopad värnskatt
En hett debatterad skattenyhet är att den så kallade värnskatten (det vill säga den övre brytpunkten för statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster) slopas vid årsskiftet 2019/2020.
Värnskatten infördes ursprungligen under andra världskriget för att finansiera försvars-satsningar och återinfördes 1995 som en tillfällig krisåtgärd under det ekonomiska trångmål som Sverige befann sig efter nittiotalskrisen.
Borttagandet av värnskatten innebär en sänkning av den högsta marginalskatten med fem procentenheter. De som idag betalar värnskatt (d.v.s. de med en högre årsinkomst än 689 300 kronor, vilket motsvarar en månatlig inkomst om strax under 56 000 kronor) träffas dock även fortsättningsvis av den lägre brytpunkten för statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster.
Det ska härvid framhållas att regeringen i budgetpropositionen aviserar ytterligare sänkningar av skatten på förvärvsinkomster från och med 1 januari 2021.
Krav på elektronisk betalning vid skattereduktion för hushållsnära tjänster (ROT/RUT-avdrag)
Från och med 1 januari 2020 krävs elektronisk betalning för att en skattebetalare ska få göra RUT- eller ROT-avdrag. Kravet på elektronisk betalning saknar undantag. För att en betalning ska anses vara elektronisk krävs uppgifter om vem som har genomfört respektive tagit emot en betalning samt när och med vilket belopp betalningen ifråga har skett.
Vidare ska betalning ha förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt betaltjänstlagen. Betaltjänstleverantörer kan till exempel vara banker och andra kreditinstitut.
Skattebetalare kan alltså även efter årsskiftet betala utförare med exempelvis kredit- eller kontokort, inbetalningskort, banköverföring eller med hjälp av BankID och Swish, med bibehållen rätt att göra RUT- eller ROT-avdrag.
Den som betalar för hushållsnära tjänster med kryptovaluta (såsom Bitcoin) får emellertid inte göra RUT- eller ROT-avdrag eftersom det i den blockkedjeteknik som används saknas en betaltjänstleverantör som utför själva betaltjänsten.
Ny möjlighet till anstånd med betalning av kupongskatt
Med anledning av en nyligen meddelad dom från Europeiska unionens domstol vill regeringen införa en möjlighet till anstånd med betalning av kupongskatt för bolag som är registrerade i annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-bolag) och som går med underskott.
I en motsvarande inhemsk situation hade ett bolag endast beskattats i den utsträckning det har uppkommit överskott, varför regeringen anser att inte heller EES-bolag som går med underskott ska erlägga kupongskatt på vinstutdelningar med mera. Omröstning om de nya reglerna äger rum 4 december, det vill säga om ungefär en vecka.
Förändrade förutsättningar för fåmansföretagare
Vid årsskiftet kodifieras etablerad praxis angående vilka andelar i fåmansföretag som ska utgöra kvalificerade andelar enligt bestämmelserna i 57 kap. IL (de s.k. 3:12-reglerna).
Vi vill här påminna om de nya regler om generationsskiften i fåmansföretag som trädde ikraft vid halvårsskiftet 2019. Tidigare innebar utformningen av 3:12-regelverket att en fåmansföretagare som genomförde ett generationsskifte, d.v.s. att fåmansföretagaren överlät sitt bolag till sina barn eller andra närstående, hamnade i en sämre skattemässig situation än en motsvarande fåmansföretagare som istället genomförde en extern försäljning av bolaget, d.v.s. en försäljning till en utomstående köpare.
Den nya bestämmelsen i 57 kap. 4 a § IL kom till i syfte att säkerställa likabehandling mellan generationsskiften och externa försäljningar av fåmansföretag.
Ekonomiskt arbetsgivarbegrepp
Regeringens ambition är att ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp ska införas 1 januari 2021. Ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp (vilket ska kontrasteras mot ett formellt eller legalt arbetsgivarbegrepp) innebär att skattskyldigheten här i landet för personer som arbetar i Sverige under en kortare period skulle göras avhängig av för vem arbetet utförs snarare än vem som betalar personens lön för det utförda arbetet.
Regeringen lägger inget skarpt förslag i den här frågan utan avser återkomma med en proposition under våren 2020. Vi håller oss och er uppdaterade i denna del.
Höjt tak för uppskovsbelopp vid kapitalvinst från försäljning av privatbostad
En privatperson som exempelvis säljer sin villa eller bostadsrätt kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av eventuell kapitalvinst från sin bostadsförsäljning. Han eller hon har alltså möjlighet att skjuta upp sin kapitalvinstbeskattning.
Det finns emellertid ett tak för hur stor kapitalvinst som en privatperson kan få uppskov med (det maximala uppskovsbeloppet). Från och med 1 juli 2020 höjs det maximala uppskovsbeloppet från dagens 1 450 000 kronor till 3 000 000 kronor.
Regeringen återkommer till införandet av en bankskatt innan mandatperiodens slut
Regeringen aviserade redan 31 augusti i år att en bankskatt skulle införas innan mandatperiodens slut, i syfte att skatteuttaget skulle kunna finansiera försvarssatsningar. Regeringen återkommer till bankskatten i statsbudgeten.
Bankskatten planeras att införas 1 januari 2022.
Det är ännu för tidigt att säga hur bankskatten i detalj kommer att utformas, men 2016 föreslogs en finansiell verksamhetsskatt efter dansk förlaga. Den föreslagna skatten innebar i korthet att de bolag som träffades av skatten skulle beskattas utifrån sina totala lönekostnader med en skattesats om 15 procent.
Bankskatten kan även komma att baseras på den befintliga resolutionsavgiften, vars storlek är beroende av det skattskyldiga institutets skulder i balansräkningen.
Vi följer utvecklingen på det här området med stort intresse och får säkerligen skäl att behandla bankskatt även i framtida artiklar.
Vi på Wistrand Advokatbyrå arbetar mycket med skattefrågor kopplade till såväl individbeskattning som generationsskiften och andra företagsöverlåtelser och är således väl insatta i – och har gedigen erfarenhet av – dessa frågor.
Har du frågor kring vad de ovan behandlade betyder för dig eller ditt företag är du välkommen att kontakta oss!
/ David Tinglöv, Biträdande jurist
