För banksektorn är tillit en grundförutsättning.
När AI nu snabbt tar plats i allt från kreditprövning till riskanalys och kunddialog växer kraven på att tekniken används på ett ansvarsfullt och tillförlitligt sätt på alla nivåer – inte bara internt, utan också i relation till kunder, myndigheter och samhället i stort.
Det handlar inte bara om att följa regelverk, utan om att bygga förtroende genom struktur, kultur och styrning. Det skriver Josefin Rosén, expert på tillförlitlig och etisk AI-användning på SAS Institute.
Josefin Rosén, expert på tillförlitlig och etisk AI-användning på SAS Institute
Vid ett möte med några företrädare och experter från bank och finans diskuterade vi nyligen hur banker praktiskt navigerar och planerar att navigera AI-utvecklingen med utgångspunkt i fyra centrala områden: tillsyn, operativa processer, regelefterlevnad och kultur. Det blev tydligt att ansvarsfull AI inte är ett teknikprojekt – det är ett verksamhetsprojekt som ställer nya krav på verksamhetstyrning.
Banker har länge arbetat med styrning, interna kontrollsystem, policyer och riskmodeller. Det ger dem ett försprång även avseende AI, men vissa delar kräver anpassning. Det handlar om att bygga in tillsyn från början, säkerställa att modeller granskas ur flera perspektiv och att beslut kan följas upp. Tvärfunktionella team med representation från affär, juridik, IT och data science kan skapa förutsättningar för både innovation och kontroll.
Många banker har idag formulerat principer för ansvarsfull AI, men att omsätta dessa i praktiken är ofta en större utmaning. För att skapa operativa processer som verkligen fungerar krävs det att utvecklingsteam, beslutsfattare och verksamhetsansvariga har en gemensam förståelse för var gränserna går, och vilka avvägningar som är rimliga. Det handlar om att omsätta ansvarstagande i praktiken genom hela AI-livscykeln, från design till implementering och uppföljning. Genom att låta styrningsmekanismer såsom till exempel kontinuerlig uppföljning, transparens, anpassning till integritets- och etiska riktlinjer, samt bias-detektering vara grundläggande design-principer snarare än kontrollpunkter i slutet, kan AI gå från idé till verklighet utan att äventyra förtroendet.
Det krävs också en organisation som både förstår potentialen med AI och samtidigt är riskmedveten. En ofta underskattad framgångsfaktor är kulturen. Det är i vardagens beslut – små som stora – som den verkliga inriktningen för AI formas. En kultur där ansvar är en naturlig del av arbetssätten, och där medarbetare vågar lyfta etiska dilemman, är avgörande. För att bygga den kulturen krävs både, träning, tydlig kommunikation och ett ledarskap som visar vägen.
Vi står inför en tid med allt mer formaliserade regelverk för AI, både inom EU och globalt. För bankerna är reglering inget nytt – det är en naturlig del av verksamheten. Men i takt med att kraven skärps blir det allt viktigare att se regelverken inte bara som något att följa, utan som ett stöd för att bygga robusta, transparenta och ansvarsfulla AI-lösningar. Regelverk som EUs AI Act bidrar med viktiga ramar, men det är det interna arbetet i varje organisation som avgör hur AI tillämpas i praktiken.
När AI används på rätt sätt kan den bidra till mer rättvisa beslut, starkare kundrelationer och en mer träffsäker riskhantering. Men det kräver styrning som håller i praktiken – inte bara på pappret. För att lyckas behöver banker förena teknik, styrning och kultur. AI handlar inte om att ersätta människor – utan om att stödja bättre beslut. Och det gör vi bäst när vi bygger system och strukturer som vi kan stå för – även när det blåser.
/Josefin Rosén, expert på tillförlitlig och etisk AI-användning på SAS Institute.
