Kommuninvest publicerar idag rapporten ”Den kommunala låneskulden 2023”.
Detta är den årliga summeringen av hur investeringar, lån och skulder utvecklas i kommunsektorn.
Efter att investeringarna minskat under pandemiåren 2020 och 2021 växte den samlade investeringsvolymen i kommunsektorn under 2022 till 193 miljarder kronor. Det var en ökning med 13 miljarder kronor, motsvarande 7,3 procent. Detta ligger något över den genomsnittliga investeringstillväxten över tid som sedan 2010 varit 5,9 procent per år.
Under 2022 växte kommunsektorns låneskuld till 820 miljarder kronor. Det var en ökning med strax över 21 miljarder kronor, motsvarande 2,7 procent. Tillväxttakten under 2022 är den lägsta sedan Kommuninvest 2007 började sammanställa låneskuldsdata. Den kontrasterar tydligt mot en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 6,4 procent för åren 2007–2021.
Den genomsnittliga låneskulden per invånare ökade från 76 421 kronor 2021 till 77 932 kronor 2022.
Låneskuldens andel av BNP sjönk däremot från 14,6 procent 2021 till 13,8 procent 2022.
– På investeringssidan skedde tillväxten i kommunernas och regionernas förvaltning. Behovet av renoveringar och nyinvesteringar inom verksamhetsfastigheter och infrastruktur var stort. Bland de kommunala företagen var dock investeringsnivån i princip oförändrad. Det har exempelvis kommit indikationer från flera kommunala bostadsbolag om att ökade produktions- och kapitalkostnader gjort att planerad nybyggnation skjutits på framtiden. På skuldsidan kan den relativt långsamma utvecklingen delvis förklaras av en hög självfinansieringsgrad av investeringar. Höga statsbidrag och en god skatteunderlagsutveckling under pandemin gav via stora överskott en ökning av de likvida medlen. Detta minskade behovet av lånefinansiering, säger Erik Törnblom, tillförordnad forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest.
I den framåtblickande delen av rapporten görs en prognos över låneskuldens utveckling för tidsperioden 2023-2026. Låneskuldstillväxten förväntas bli cirka 4 procent per år under åren 2023 och 2024 samt omkring 3 procent per år under åren 2025 och 2026. Detta är siffror som alltså ligger under den långsiktiga historiska trenden.
– Vi ser framför oss att den samlade nominella investeringsvolymen växer i relativt god takt de kommande åren. Medan exploaterings- och bostadsinvesteringarna faller tillbaka sker tydliga ökningar för kommunernas och regionernas investeringar inom verksamhetsfastigheter samt infrastruktur, inte minst i VA-sektorn. Vi ser också ett scenario där en bredare återhämning i samhällsekonomin kan ge en ökad självfinansieringsgrad och därmed dämpade lånebehov under 2025-2026. Samtidigt ska det betonas att det makroekonomiska läget och osäkerheten i omvärlden gör utvecklingen mer svårbedömd än vanligt, säger Erik Törnblom.
