Enligt en ny rapport av Implement Consulting Group, på uppdrag av Google, kan ett brett upptag av generativ AI medföra en ökning på 500-550 miljarder SEK till Sveriges årliga BNP om tio år, motsvarande nio procent av befintligt BNP.
68 procent av de svenska jobben beräknas kunna kompletteras av generativ AI, motsvarande cirka 3,6 miljoner arbetstillfällen, med störst potentiell produktivitetsökning inom tjänstesektorn.
Samtidigt visar rapporten att Sverige riskerar att halka efter om insatser inte görs; för att stärka svensk konkurrenskraft och realisera den ekonomiska tillväxtpotentialen krävs det att Sverige i bred omfattning investerar i en robust omställning som möjliggör maximalt nyttjande av teknologin.
Idag publiceras rapporten ”The Economic Opportunity of AI in Sweden” som belyser hur en produktivitetsökning driven av generativ AI kan bidra till en betydande ekonomisk tillväxt i Sverige. En femårig försening i appliceringen och användningen av generativ AI kan minska de estimerade BNP-vinsterna från nio till två procent, vilket innebär en minskning av det årliga ekonomiska bidraget om tio år från 500-550 miljarder SEK till 90-110 miljarder SEK.
— För att stärka vår välfärd och fullt ut dra nytta av de ekonomiska fördelarna som generativ AI för med sig behöver vi skapa rätt förutsättningar för att brett kunna applicera och använda tekniken i samhället. Vi kan ta lärdom av länder som Finland och Danmark, där företags AI-upptag är mer omfattande och utgångsläget är starkare på flera områden där strategiska insatser gjorts. Genom att arbeta tillsammans kan vi säkerställa att vi landar rätt i AI-utvecklingen och inte går miste om tillväxtpotentialen, säger Anna Wikland, Sverigechef på Google.
Sveriges position i AI-utvecklingen
Sverige har länge varit en digital pionjär och har goda förutsättningar att dra nytta av AI, med stark digital infrastruktur och en lång historia av teknologisk innovation. Sverige rankas som nummer två i världen när det kommer till den operativa miljön för AI, vilket är en stark grund för att bygga tjänster och lösningar för generativ AI.
Jämfört med de europeiska länder som kommit längst visar rapporten dock också områden där Sverige inte kommit lika långt, bland annat vad det gäller en tydlig nationell AI-strategi. Ur ett globalt perspektiv hamnar landet också efter när det gäller innovationsnivå, investeringar på AI-området och tillgången på AI-expertis. Dessutom visar DESI-indexet att Sverige har halkat ner i rankingen både generellt och inom näringslivet, särskilt när det gäller att tillämpa tekniker som AI. I Global AI Index rankas Sverige i dagsläget på plats 17.
Enligt Implement Consultings rapport använde enbart 10% procent av svenska företag minst en slags AI-teknologi i sina verksamheter under 2023. Detta är lägre än i andra nordiska länder såsom Finland och Danmark. Det ger en indikation på en risk att halka efter ytterligare i den snabbt accelererande AI-utvecklingen, om Sverige inte kraftsamlar för ett ökat AI-upptag. Detta gäller särskilt bland små och medelstora företag som utgör 54% av den totala sysselsättningen i Sverige, men där landet, likt EU-genomsnittet, för närvarande ser ett betydligt lägre AI-upptag jämfört med storbolagen.
Med rätt fokus kan Sverige minska gapet till de länder som kommit längst och återta sin position som digital ledare. Genom att fokusera på att öka AI-kompetensen, främja innovation och skapa ett stödjande regelverk för att kommersialisera införandet av tekniken i Sverige, kan Sverige stärka sin konkurrenskraft och nyttja den tillväxtpotential som generativ AI erbjuder.
Arbetsmarknaden och AI
Rapporten visar att generativ AI kan spela en roll i många svenska jobb. Hela 68 procent av svenska jobb, motsvarande cirka 3,6 miljoner arbetstillfällen, kan kompletteras av AI genom såväl utökat stöd i utförandet av arbetsuppgifter som automatisering av vissa repetitiva uppgifter, vilket i sin tur frigör tid för arbetstagare att fokusera på mer värdeskapande uppgifter.
De största sektorerna som förväntas dra nytta av generativ AI är tjänstesektorn, inklusive kunskapsintensiva arbeten inom information och finans, företagstjänster samt offentlig sektor. Detta genom främst ökad produktivitet och skapandet av nya jobbmöjligheter. Till skillnad från tidigare vågor av automatisering som främst påverkade manuella arbetare, förväntas generativ AI primärt påverka kontorsarbetare.
— Generativ AI kommer i majoriteten av svenska jobb fungera som ett assisterande verktyg för att förbättra både produktivitet och effektivitet. Övergången kommer också att ske gradvis, vilket ger arbetstagare tid att utveckla nya färdigheter och anpassa sig till nya arbetsuppgifter. Men för att fullt ut dra nytta av potentialen generativ AI medför och hantera omställningen väl krävs det att vi kraftsamlar inom kompetensutveckling för samhället i stort, säger Anna Wikland, Sverigechef på Google.
Endast sex procent av svenska arbetstillfällen riskerar att delvis eller helt automatiseras av generativ AI, vilket motsvarar en låg nivå (4-9%) av jobbförändringar årligen jämfört med det historiska genomsnittet i Sverige. Tack vare den AI-drivna ekonomin förväntas nya jobb också ersätta de som försvinner, antingen inom yrket eller andra sektorer, vilket innebär oförändrade sysselsättningsnivåer. Till skillnad från tidigare effekter av automatisering, kommer AI att vara mindre relevant i de jobb som utförs av dem med lägre utbildningsnivåer.
Rapporten visar också att tekniken kan bidra till att minska kompetensgapet mellan olika grupper på arbetsmarknaden, genom att förstärka och stötta dem med lägst utbildningsnivå och erfarenhet i diverse uppgifter.
I en jämförelse mellan könen visar rapporten att en högre andel kvinnliga arbetstagare förväntas påverkas av generativ AI, både när det gäller potentiellt positiva och negativa effekter. Detta beror på att kvinnor i större utsträckning arbetar inom yrken där AI kan användas för att komplettera mänskligt arbete – till exempel inom skola, vård och omsorg – men också inom arbeten som är mer sannolika att delvis eller helt automatiseras.
Svenskarnas attityd till AI
Enligt en undersökning av Public First tror 66% av svenska arbetstagare att generativ AI kommer att hjälpa dem bli mer produktiva. Arbetstagare som använt en AI-applikation de senaste 12 månaderna är dem som ställer sig mest positiva till hur AI kommer att påverka deras jobb i framtiden. Samtidigt som en tidigare undersökning av Ipsos visar att majoriteten av svenskar har en tilltro till att Sverige kommer att nyttja potentialen i tekniken, visar Public Firsts undersökning att svenska företag har färre investeringsplaner och lägre förväntningar på AIs produktivitetspotential än flera närliggande länder.
Parallellt indikerar en undersökning av Demoskop en potentiell kunskapsbarriär i Sverige: 48% av företagen anser att det finns en låg kunskapsnivå inom företagets ledning, och av företagen som inte investerar i AI refererar 36% av bolagen till en “AI-ignorans” och 34% till en osäkerhet om deras specifika AI-behov som orsak för detta.
— Medan de flesta svenska företag förväntar sig att en ökad användning av AI skulle ha positiv påverkan på deras internationella konkurrenskraft, visar rapporten en diskrepans när det gäller faktiska investeringsplaner under de kommande fem åren, med endast cirka en tredjedel av svenska företag som planerar att investera i AI-baserad automation. Detta är lägre än andra nordeuropeiska länder, och visar att Sverige måste ta itu med den framväxande klyftan för AI-adoption för att behålla sin position som digital ledare, säger Martin Thelle, Partner på Implement Consulting.
