Ända sedan december 2021 har hushållens rörliga bolåneräntor ökat under varje enskild månad – fram tills nyligen.
Det visar nya siffror som jämförelsetjänsten Zmarta har tagit del av.
Den nedåtgående trenden började skönjas redan i december 2023 när nya och omförhandlade räntor för rörliga bolån (3 mån bindningstid) började falla. De har också fortsatt sakta nedåt sedan dess. Däremot har de utestående avtalen för hushållens rörliga bolåneräntor fortsatt uppåt – alltså den räntenivå som hushållen i snitt faktiskt betalar.
I januari 2024 ser de rörliga boräntorna ut att ha toppat på cirka 4,95 procent, enligt siffror från SCB. Därefter syns ett möjligt trendbrott med en något lägre räntebörda på 4,93 procent i februari.
Det här är första gången sedan december 2021 som hushållen har fått betala lägre räntekostnader, jämfört med föregående månad. Detta inträffar alltså redan innan Riksbanken aviserat en sänkt styrränta.
– Lägre marknadsräntor har fått effekt och allt fler långivare har meddelat att de sänker sina rörliga bolåneräntor. Statistiken visar också att sänkningarna nu har börjat komma nästan alla bolåntagare till del. Det här minskar såklart räntepressen på många hårt prövade hushåll, säger Ola Söderlind, kommunikationsansvarig på jämförelsetjänsten Zmarta.
Nu återstår att se ifall hushållens bolåneräntor fortsätter nedåt även i mars och framåt. Den 8 maj publicerar Riksbanken nästa räntebesked. Enligt en AI-analys av Riksbankens fem senaste penningpolitiska rapporter, som Zmarta låtit göra, talar mycket för att det blir en räntesänkning redan i maj. Chansen till det beräknas till cirka 70 procent. Skulle räntesänkningen utebli i maj ökar sannolikheten till 90 procent att det blir en räntesänkning i juni i stället, visar AI-analysen.
Hushållens bolåneräntor (oktober 2021 – februari 2024):
Källa: SCB (Bolåneräntor, utestående avtal)
