Sedan 2009 har norrmännens hushållsskulder ökat med nästan 1 500 miljarder norska kronor enligt statistik från norska SSB, och nästan var sjuttonde norrman har idag betalningsanmärkningar, enligt en rapport från Lindorff.
För att motverka överskuldsättning inför därför Norge ett kreditupplysningsregister.
Införandet av ett centralt kreditupplysningsregister i Norge har varit på den politiska agendan i snart 15 år. Men, trots diverse lagförslag har registret aldrig införts – förrän nu. Kreditupplysningslagen slår fast att banker och andra finansbolag ska rapportera in information om privatlån och kreditkortsskulder till det centrala kreditupplysningsregistret som kommer träda i kraft under 2019.
EnterCard har länge önskat ett liknande register som man har i Sverige och ser klara fördelar med ett norskt kreditupplysningsregister.
Varför införs registret?
Fram till i dag har norska banker och andra finansföretag haft det svårt att få tydlig översikt över den totala skuld som en låntagare kan ha, då det inte funnits någon samlad källa för information om privatlån och kreditkortsskulder. Det nya registret kommer därför samla information om osäkrad kredit på ett och samma ställe. Förhoppningen är att det kommer hjälpa banker och finansbolag att göra en mer korrekt kreditprövning av de som ansöker om kredit och på så vis kunna motverka överskuldsättning.
Främja ansvarsfull långivning
I dag är det enkelt att ta flera privatlån hos olika långivare. Långivare idag efterfrågar information om hur mycket kredit ansökaren har, problemet har dock historiskt varit att verifiera informationen ansökaren uppger. Det blir då svårare att göra en korrekt kreditprövning och risken finns att låntagaren inte kommer vara kapabel att betala tillbaka sina skulder.
När banker och finansföretag nu får möjlighet att kontrollera både saldo och onyttjad kreditgräns hoppas EnterCard att de också kommer ta ännu bättre och noggrannare beslut.
En annan positiv effekt av kreditupplysningsregistret är att bankerna, som tidigare inte har haft en fullvärdig översikt av låntagarens skuldbild, tar höjd för det i sina riskutvärderingar och kostnadsberäkningar. Norrmän kan därför förhoppningsvis räkna med en lägre ränta i framtiden.
Så får privatpersoner tillgång till egen information
Som privatperson kan man enkelt logga in på ett kreditupplysningsregister (i dagsläget har tre bolag licensierats där alla register drivs privat) för att se sina skulder samlade på ett och samma ställe. Man får bättre översikt och kan tänka ett steg till innan man tar ett beslut att ansöka om ett nytt lån.
