[FINANSPARTNER] AI, regleringar och distansarbete var tre av de ämnen som stöttes och blöttes när Qinshift bjöd in aktörer i fintech-sektorn till rundabordssamtal för att diskutera branschens utmaningar och möjligheter.
Men också bankernas roll i den nya digitaliserade världen diskuterades – och uppfattningen är att finansbranschen numera är i framkant i digitaliseringen.
När fintech-bolaget Qinshift anordnade ett rundabordssamtal på restaurang Tak med ett dussin aktörer i fintech-sektorn var det tydligt att det här är en sektor i förändring. Diskussionerna sträckte sig över ny teknik som AI, nya förutsättningar i form av regleringar och nya arbetssätt med hybridarbete och distansarbete.
Det har funnits en bild av att den traditionella banksektorn laggat efter i den stora övergången i digital teknik. Men att så inte är fallet längre rådde det konsensus om runt bordet. Bank-ekosystemet befinner sig numera i fronten av digitaliseringen. De traditionella bankerna har blivit pushade av innovativa fintechbolag och ur det har några av de bästa innovationerna som gjorts i Sverige kommit fram, som Swish och Bank-id. Det är funktioner som i dag är bärande delar i hela betalningssystemet och som används av nästan alla.
Lotta Domonkos, affärsutvecklingschef på Qinshift
Lotta Domonkos, affärsutvecklingschef på Qinshift säger:
– Eftersom Qinshift täcker så många branscher – telekom, tillverkning, mobilitet och så vidare – kan vi se tydligt att bank, finans och fintech står ut när det kommer till innovation. Tack vare att bankerna var så tydliga med sin agila transformationsresa och att de är så pushade, både av fintechs och av alla regelverk, så har de verkligen hamnat i framkant.
Bankerna måste även framöver vara öppna gentemot fintech-sektorn för att den här utvecklingen ska fortsätta i rätt riktning. Ur det perspektivet är det ett mycket bra läge som techbolagen befinner sig i, konstaterades det i samtalet.
Ett verktyg för detta är EU-direktivet PSD2, som i korthet tvingar bankerna att via API öppna upp sina system för tredjepartsleverantörer, som till exempel fintech-bolag. Detta ska möjliggöra för fintech-bolagen att utveckla nya tjänster och lösningar utifrån denna data.
Hur mycket PSD2 utnyttjas i realiteten rådde en del olika synpunkter på, men det fanns exempel på bolag som utvecklar tjänster utifrån den här möjligheten, både till konsumenter och företag, exempelvis för att motverka bedrägerier.
Förutom regleringar var AI ett omdiskuterat ämne. En slutsats var att det stora dominerande verktyget, chattboten ChatGPT används och undersöks, men helst inte i kodning eftersom det innefattar för stora risker.
Magnus Andersson, funktionsledare Core Development, på Marginalen Bank säger:
Magnus Andersson, funktionsledare Core Development, på Marginalen Bank
– Det pratas väldigt mycket i branschen om AI, och vad man faktiskt ska använda tekniken till. Det är en cool teknik, men var finns nyttan med den? Har vi nytta av den i vår verksamhet? Det tror jag är de största frågeställningarna just nu.
Tydligt var även att det finns en oro för vart AI-utvecklingen är på väg. Om det är så att det bara är några få som står för den riktiga utvecklingen finns en risk för att ett fåtal blir smartare medan den stora massan stagnerar. Dessutom ökar risken för dataläckor i samband med att tekniken breder ut sig.
”Men vi som sitter i det här rummet har en stor fördel, och det är att vi varit med i tiden både före och efter AI. Det är väldigt viktigt för att kunna förstå en teknik och för att kunna sätta etiska och moraliska gränser”, var en uppfattning.
”När en ny teknik börjar användas kommer den också att missbrukas, precis som när internet kom och följdes av darknet. Där måste vi vara på tårna och se till att tekniken används där den gör nytta”.
Kanske är nästa nischbank en som fokuserar på fler kontor, möten med människor och där allt skrivs ner på papper?
Ytterligare en fråga som diskuterades var varför inte fler byter bank och på det sättet förbättrar sina villkor. Det verkar finnas en mental barriär mot att byta bank. Dessutom är konkurrensen fortfarande inte tillräckligt stor, och därmed blir skillnaderna mellan bankerna inte tillräckliga för att kunden ska göra sig besvär att byta.
Ett av de mest diskuterade ämnena var, som på så många arbetsplatser runt om i världen just nu, distansarbetets vara eller inte vara. Tidigare var det chefen som inte var på kontoret medan de anställda befann sig där, nu är det chefen som alltid är på kontoret medan de anställda jobbar hemifrån.
Slutsatsen landade i att det är svårt att helt och hållet jobba hemifrån. Det är också svårt att leda på distans. Ett flexibelt förhållningssätt förefaller vara det flest eftersträvar.
– Det här med att arbeta hemifrån eller från kontoret, det kommer att diskuteras under en lång tid framöver, säger Magnus Andersson på Marginalen Bank. Jag tror på flexibilitet. Hittar man ett sätt att arbeta på, där folk trivs och levererar det de ska, då tror jag det är viktigt att ha kvar den här flexibiliteten.
Efter diskussionen säger Lotta Domonkos att det finns ett stort behov av nätverksträffar i branscher där utvecklingen går så snabbt:
– Jag tycker att alla är så engagerade. Man verkar i samma sfär men alla kommer med sin egen komponent, från försäkring, fintech, bank eller andra typer av finansiella verksamheter och det finns ett behov av att lyfta saker och lyfta blicken i en avslappnad atmosfär.
Magnus Andersson på Marginalen Bank håller med:
– Man vill vara snabbrörlig i en business som är väldigt regulatoriskt styrd. Då blir det väldigt intressant att höra hur andra tänker och vad de gör. Sedan är det också alltid inspirerande att höra om hur andra i branschen hanterar olika saker och vilka frågor de står inför.
– Som bank befinner vi oss på ena sidan, där det dessutom är väldigt styrt. Då kan vi lära väldigt mycket av andra finansiella institutioner som jobbar på andra sätt.
