Sedan EU:s dataskyddsförordning infördes har resultatet blivit att europeiska företag och myndigheter fått det allt svårare att använda amerikanska molntjänster.
Det har fått till följd att europeiska myndigheter och företag får det allt svårare att digitalisera verksamheten, dessutom hämmas teknikutvecklingen.
Bo Dahlbom
Bo Dahlbom, som är it-professor vid Göteborgs universitet, har följt it-utvecklingen i över 30 år. Nu är han genuint bekymrad över utvecklingen i Europa. Orsaken är konsekvenserna av den EU-gemensamma dataskyddsförordningen GDPR.
– Jag har all förståelse för oron som finns om hoten mot integriteten, men jag har svårt att tro att någon kan se positivt på konsekvenserna av GDPR. Följden har blivit att europeiska myndigheter och företag inte längre kan använda amerikanska molntjänster från exempelvis Google och Microsoft.
Han ser också att tillväxten av nya it-bolag i Europa i princip har stannat upp.
– Det finns knappt några nya it-företag i Europa längre. Spotify är ett sällsynt undantag.
Reglerna för hanteringen av data har skärpts succesivt sedan GDPR infördes och mycket av utvecklingen har drivits av den österrikiska advokaten och aktivisten Max Schrems. Hans kamp började redan 2015 och var riktad mot att Facebook tilläts bearbeta hans data i sina datacenter i USA, vilket står i strid med reglerna i GDPR.
Hans kamp har fortsatt och förra året kom en dom i EU-domstolen. Den kallas Schrems II och innebär en ytterligare begränsning för amerikanska it-företag att använda personuppgifter från EU-medborgare i USA.
Den svenska myndigheten för integritetsskydd, IMY, har gjort flera påpekanden mot både svenska myndigheter och kommuner att de bryter mot GDPR.
– När jag är ute och föreläser stöter jag till exempel på myndigheter, som enbart får använda Skype för kommunikation. Det gör det ju i princip omöjligt att utveckla och digitalisera verksamheten. Tänk att inte kunna använda Google Analytics för att utveckla sin hemsida.
Däremot kan privatpersoner fortfarande använda de globala molntjänsterna.
– Det är tillåtet därför att konsumenter klickar i att man struntar i hur ens persondata används, men faktum är att konsumenter alltid har legat steget före myndigheter och företag när det gäller att använda internettjänster.
Han påminner om hur det var när internet var på väg mot sitt genombrott i början av 1990-talet.
– Då fanns ett motstånd från många europeiska länder, framförallt i Frankrike, mot det nya internetprotokollet. Ja, mot internets grundläggande idé om att data skulle flöda fritt mellan länder.
Europa har alltså tagit täten när det gäller reglering av internet, inte att utveckla internet. Till skillnad mot USA, där utvecklingen pågår för fullt.
– Jag är mycket orolig för Europas framtid. Snart har vi inga europeiska techföretag kvar. Den europeiska politiken är främst inriktad på att reglera tekniken, inte att utveckla nya företag och teknik, säger Bo Dahlbom.
