Pandemin och ökningen av flexibla arbetssätt har förändrat nyttjande av kontorsbyggnader runt om i världen.
Kontor förändras snabbt till utrymmen där man träffar kollegor och kunder.
De mest eftertraktade utrymmena kommer i framtiden att vara de som är lätta att omvandla för att möta de vår nya behov, och som dessutom ligger centralt i våra städer.
När vissa kontor blir lediga kommer många byggnader också att nå slutet av sin livscykel. Några kommer att rivas, men när det gäller hållbarhet och även städernas vitalitet är det avgörande att vi hittar nya användningsområden för så många av dem som möjligt. Ej utnyttjade ytor kostar pengar. Ju snabbare och enklare det går att förvandla dessa till lönsamma ytor, desto bättre för fastighetsägarna.
Kontorslokaler kan göras om till lägenheter för att tillgodose bostadsbehovet i exempelvis våra nordiska huvudstadsregioner. Det finns redan exempel på detta. I Kista konverteras till exempel Ericssons gamla huvudkontor till ett tusental små hyresrätter i nya Kista Square Garden.
Nicholas Klokholm
Men att göra om kontorslokaler till lägenheter är inte alltid lätt. Särskilt inte när fastigheten har byggts för ett specifikt användningsområde. Flexibilitet blir dock allt viktigare både i nya och befintliga byggnader och det bästa sättet att garantera möjligheten till förändringar senare är under tidig planering. I framtiden kommer vi sannolikt att se fler och fler hybridfastigheter med både bostäder och kontor och lösningar likt Epicenter Living med nyproducerade, miljösmarta boenden i närförorter.
Tekniken erbjuder en mängd olika sätt att tänka om när det kommer till tomma byggnader.
Exempelvis möjliggör digitala tvillingar (digital twins) simuleringar för att hitta de bästa lösningarna innan några fysiska förändringar görs i själva lokalen. Även dataanalys kan användas för att göra beräkningar som minskar kostnaderna, eliminerar konstruktionsfel, påskyndar byggprocesser och förbättrar slutanvändarens upplevelse av byggnaden.
Byggkostnaderna har ökat i år i många länder. Detta understryker behovet av att optimera användningen av byggmaterial. Även här är databaserat beslutsfattande ett utmärkt verktyg för att bygga nytt på ett mer hållbart sätt.
Data kan också lagras under en byggnads hela livscykel så att fastighetsägare och byggföretag får information om det vardagen i byggnaden och till exempel dess elförbrukning. Informationen kan då bättre utnyttjas i både byggnadsvård och för framtida byggprojektering.
Den bästa utgångspunkten för databaserad planering är molnbaserade plattformar som möjliggör sammankoppling av olika byggprocesser, allt från tidsplaner till materialval. Det är hög tid att ompröva gamla sätt att göra saker – hur och var vi bor och hur och var vi arbetar. Vi behöver röra oss bort från punktlösningar och fristående applikationer för att istället börja titta på den större bilden. Här är det viktigt att data kan flöda genom alla faser av utan att fastna i silos.
Nicholas Klokholm
Distriktschef Norden, Baltikum och Polen på Autodesk Construction Solutions.
