Därför lyckas kvinnor bättre med aktier än män

Var femte svensk har en egen aktieportfölj – ändå är forskningen om dessa aktieägare knapphändig.

Därför lyckas kvinnor bättre med aktier än män 1
Redan som student på ekonomprogrammet vid Högskolan på Gotland var Martin Abrahamson fascinerad av mekanismerna i samband med börsintroduktioner. Nu lägger han fram sin avhandling i ämnet.

I sin avhandling kartlägger Martin Abrahamson både veteraner och nybörjare på börsen, och förklarar bland annat varför kvinnliga aktieägare ofta lyckas bättre än männen med sina satsningar.

För några år sedan hade Martin Abrahamsons svärmor bokat in ett besök hos sin personlige bankman. Denne kom med ett förslag:

– Ska du inte ta och satsa på aktier i ett nytt bolag, som kan handlas på börsen?

Bankmannen lämnade fram ett prospekt som beskrev bolaget som snart skulle introduceras på börsen. Hon tog hem pappren, funderade lite och diskuterade också saken med sin svärson. Han var ju trots allt företagsekonom, med särskild koll på just aktiemarknaden.

– Denna händelse gav mig inspiration att titta närmare på enskilda aktieägare, och särskilt nybörjare som handlar börsintroduktioner, säger Martin Abrahamson.

Och nu sitter han här, med en färdigskriven doktorsavhandling på temat börsintroduktioner och aktieägare. Disputationen står för dörren.

– Att äntligen vara färdig och se sin avhandling i tryck är fantastiskt på många sätt. Det återstår dock att försvara den. Det är en punkt som kopplas till både tvivel och förväntan, säger han.

Martin Abrahamsons svärmor är inte ensam om att snegla på aktiemarknaden. Sverige är ett land där förhållandevis stor andel av befolkningen äger aktier. Ungefär var femte person har en egen aktieportfölj, vilket är långt fler än i länder som Tyskland, England och USA.

Inom forskarvärlden har intresset för just enskilda aktieägare dock varit klent. Martin Abrahamson gissar att investeringsbolagen framstår som mer intressanta, då de handlar med betydligt tjockare plånböcker.

– Ett större investeringsbolag kan ha en portfölj värd flera miljarder medan en genomsnittlig enskild aktieägaren har cirka 50 000 i sin aktieportfölj.

Ett annat skäl kan vara att uppgifterna om de enskilda ägarna är svåråtkomlig – i synnerhet i USA vars forskning i företagsekonomi ofta betraktas som vägledande. För att exempelvis utröna aktieägarens kön har de amerikanska forskarna utgått från en begränsad databas, där man bland annat försökt analysera handstilen för att gissa sig till om det är en kvinna eller en man som tecknat aktiekontot i hushållet. Utifrån detta har man slagit fast att 90 procent av ägarna eller beslutsfattarna är av manligt kön.

Kvinnor äldre än män när de börjar med aktier

I Sverige finns betydligt mer tillförlitliga data att utgå från. På Uppsala Universitet Campus Gotland, där Martin Abrahamson har sina rötter, finns en databas som rymmer en fullständig förteckning över svenska aktieägare. Genom att jämföra dessa uppgifter med persondata från Skatteverket och med aktuella börsintroduktioner, har han kunnat få en bra bild av de enskilda individer som äger aktier.

– Det visar att i Sverige är antalet kvinnliga och manliga aktieägare mer jämnt fördelat. Studien visar också att kvinnor ger sig ut på aktiemarknaden i mer mogen ålder och satsar främst på stora och stabila bolag – vilken i längden ger bättre avkastning. Män anses ofta ha överdrivet självförtroende, tar större risker och förlorar också mer.

Det finns ett påstående att det generella intresset för aktier krymper bland enskilda individer. Och visst stämmer det att befintliga aktieägare åldras och faller ifrån. Men Martin Abrahamson visar också att det hela tiden kommer in nybörjare.

– Varje år ger sig 40 000 svenskar ut på aktiemarknaden, så det är faktiskt ganska många. Det är hela spannet, från nyfödda som får aktier i doppresent till sextioplussare som inser att de vill gör en investering.

Martin Abrahamsons studier visar också att nybörjare är överrepresenterade bland börsintroduktioner.

– Om man är ny och inte vet så mycket om aktier, så känns det kanske bra att satsa på något som är lika nytt. Men det kan förstås också finnas andra skäl, som att man gillar företagets produkter eller känner någon som arbetar där.

Ofta rör det sig om mindre bolag där aktierna är billiga. Men är det en bra investering? Inte alltid. Med bristande erfarenhet är det svårt att pricka in rätt tidpunkt för försäljning av aktierna. Många missar helt enkelt tåget, menar Martin Abrahamson.

– Att hitta ett nytt noterat bolag är oftast inte nybörjarens bästa gren. Det krävs en del kunskap. Om man inte är den som sitter och kollar kurserna på bankappen varje dag, utan i stället bara läser årsbeskedet, så kanske ska man satsa på väletablerade bolag, konstaterar han.

Redan under kandidatutbildningen i företagsekonomi blev Martin Abrahamson intresserad av prissättningen av aktier i samband med börsintroduktioner. I sin kandidatuppstas beskrev han de anmärkningsvärda rabatter som ofta råder vid introduktioner, som leder till att investerare kan göra övervinster.

Med hans brinnande intresse för aktiemarknaden kan man anta att Martin Abrahamson själv har en varierad och vinstdrivande portfölj.

– Jo, jag har aktier … men jag handlar inte varje dag. Det har jag varken tid eller intresse för. Jag är mer intresserad av dem som gör det! Även om avhandlingen är klar så finns det många stenar kvar att vända på.

En fråga återstår: Hur gick det för svärmor som uppmanades köpa andelar i ett alldeles nytt bolag?

– Hon gjorde det faktiskt inte just då, och det var nog bra eftersom bolaget gick i konkurs. Däremot har hon börjat satsa på andra aktier.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell