I mitten av oktober startade ett lättnadsrally på börsen, med en snabb studs uppåt på många marknader.
Trots det är utvecklingen på Stockholmsbörsen kraftigt negativ om vi ser ett år tillbaka, men det ser inte likadant ut överallt i världen.
De senaste åren har värderingen på aktiemarknaden stigit, och i takt med börsfallet har vi närmat oss mer normaliserade nivåer. Men vi är inte där ännu och det finns fortsatt ett antal fallgropar på vägen, vilket vi också belyser i denna månads marknadsbrev.
Börsen studsar upp i oktober
I perioder med svagare börsklimat är det inte ovanligt att aktiemarknaden från tid till annan studsar i en rekyl, precis på det sätt vi sett under delar av oktober månad. På ett par veckor har Stockholmsbörsen stigit med omkring 7 procent, och sedan årsskiftet är därmed nedgången nu 28 procent. För den amerikanska marknaden har uppgången varit ytterligare något starkare med uppgångar på 8–9 procent beroende på vilket index vi tittar på. En anledning är att investerare flyttat blicken till företagens kvartalsrapporter, och tagit fasta på de positiva signaler som trots allt finns där. Samtidigt har negativa nyheterna kring makromiljön varit färre och indikatorer som syftar till att mäta humör för näringsliv och hushåll har inte försämrats i samma takt som tidigare.
I förra månadens marknadsbrev konstaterade vi att en investering i en globalfond inte betytt en lika dramatisk utveckling som en Sverigefond om vi ser ett år tillbaka i tiden, vilket till viss del förklaras av valutarörelser. Men ser vi till utvecklingen i såväl lokal valuta som i svenska kronor så ser Sverige ut som den kanske svagaste aktiemarknaden under samma period. Räknat i lokal valuta har visserligen en majoritet av världens börser fallit, men där ett brett index för Europa backat med 13 procent och USA fallit med 16 procent, vilket således är tydligt bättre än Stockholmsbörsens fall på 24 procent. Räknar vi dessutom om allt till svenska kronor har såväl USA, Frankrike och Storbritannien levererat positiv avkastning, och tillväxtmarknader som Indien och Brasilien visar uppgångar på hela 17 respektive 59 procent.
Många placerare tenderar att ha en relativt hög exponering mot sin hemmamarknad i förhållande vad som kan anses rimligt givet en mängd faktorer, man brukar tala om ”home bias”. Orsaken till home bias är den naturliga kopplingen placerare har till sin hemmamarknad, där man bland annat upplever ett visst informationsövertag, men även faktorer som hur den lokala valutan kan påverka avkastningen samt var pengarna slutligen ska konsumeras brukar lyftas fram som anledningar till en högre exponering mot hemmamarknaden.
I ett globalt aktieindex svarar Sverige inte för mer än omkring 1 procent, och att många då har uppemot 50 procent och ibland mer av sin aktieexponering mot den svenska börsen visar på en viss skevhet. Både finansteoretiska och känslomässiga faktorer kan dock göra att det är rimligt med mer än 1 procents exponering mot Sverige, och läser man olika studier så kan man beroende på utgångspunkt landa i att en exponering någonstans mellan 10 och 30 procent inte är orimlig.
Ibland kommer man vinna på att ha en geografisk spridning av sina investeringar, och ibland kommer det innebära att avkastningen blir lägre än om allt kapital var placerat på Stockholmsbörsen. Men att investera långsiktigt handlar till stor del om att hantera risker och bygga en portfölj som över tid kan stå sig väl oavsett vad som sker. Att sprida placeringarna mellan olika branscher och regioner kommer i det avseendet öka möjligheterna att nå det långsiktiga sparmålet.
Värderingen närmar sig normalnivåer, men vi är inte där än
Aktiemarknaden har fallit under året, men vad innebär det för värderingen av tillgångsslaget? Det finns en rad olika mått som används för att avgöra det, där P/E-talet kanske är ett av de enklare både att förstå och räkna på, då den enbart har två variabler, aktiekursen (price) samt vinsten per aktie (earnings).
Denna multipel kan sedan användas på enskilda aktier eller olika marknader eller branscher för att ge en snabb uppfattning om det är dyrt eller billigt att investera i aktier. För att göra den bedömningen kan man sedan använda antingen analytikernas prognoser av framtida vinsterna eller ställa priserna i relation till faktiska vinster bakåt i tiden. Vanligtvis är det kanske mer de framåtblickande värderingstalen som är i fokus, då investerare försöker att hitta bästa möjliga placeringar för framtiden och kan tänka sig vara beredd att betala mer för en aktie vars vinsttillväxt väntas vara god.
Men i en period som denna, där det är osäkert om dagens prognoser verkligen återspeglar var vinsterna kommer ta vägen, kan det vara värt att sätta allt i relation till något som vi känner till med säkerhet. Ett sätt för det är att använda de genomsnittliga vinsterna de senaste 10 åren. Vi kan då konstatera att den amerikanska aktiemarknaden idag värderas till 28,4 gånger de historiska vinsterna, vilket är tydligt lägre nivåer än vi haft de senaste 2–3 åren. Men samtidigt kommer vi från en period då värderingen varit på historiska toppnivåer, endast matchade av nivån innan IT-kraschen i början av 2000-talet. Faktum är att vi trots årets börsfall fortfarande är på nivåer som endast överträffats tre gånger genom historien, vid börskrascherna 1929 samt 2000 och alltså perioden 2018–2022.
Vad är då en rimlig nivå? Aktiemarknaden har genom åren genomgått en rad förändringar och en jämförelse med värderingen under just 2000-talet känns i detta hänseende som rimlig. Under denna period ligger värderingssnittet omkring 25 och vi är därmed inte långt från denna nivå. Det gör att vi borde närma oss ett visst värderingsstöd på aktiemarknaden där investerare kan känna lite mer fast mark under fötterna.
Vi upplever dock att analytikerna fortsatt är aningen för optimistiska när de blickar framåt och det kan således finnas en risk att dessa prognoser behöver justeras ned ytterligare, vilket i sådana fall kan påverka utvecklingen på aktiemarknaden negativt. Vi bedömer det också som avgörande att inflationstakten avtar och att centralbankerna som en följd av detta kan trappa ned den åtstramning som de nu vidtagit, med snabba höjningar av styrräntorna. När dessa faktorer är på plats finns det förutsättningar för att den skakiga aktiemarknaden lugnar ned sig. Då är både de bakåtblickande och framåtblickande nyckeltalen mer i balans. Fram till dess finns dock mer som talar för att volatiliteten består, och att den nedåtgående trenden växlas med snabba återhämtningsperioder, såsom vi upplevt under delar av oktober.
