Materialkostnaderna fortsätter fördyra fastighetsprojekten.
För att motverka och balansera effekterna behövs nya idéer och sätt att arbeta.
Ett sådant är en digitalisering av projektens kommunikation och dokumentation, vilket skulle minska onödig materialåtgång genom fel i byggandet, det menar Ibrahim Imam på Planradar.
Att Cementa inte längre får bryta kalk vid anläggningen i Slite på Gotland kan knappast ha undgått någon. Kalk behövs inte bara för den stora mängden cement som går åt vid byggande, även gipselement är en viktig materialkomponent som påverkas. Och redan innan det stod klart att brytningen i Slite skulle upphöra hade priserna för byggmaterial stigit rejält i Sverige och faktiskt hela Europa. Mellan juli 2020 och juli 2021 steg de svenska byggmaterialkostnaderna med hela 11,9 procent.
Det ät bland annat stigande råvarukostnader som ligger bakom den internationella trenden. Pandemin har stört många leverans- och tillverkningskedjor, men också faktorer som ökade elpriser för materialtillverkningen påverkar priserna.
Ibrahim Imam på Planradar
Inom fastighetsbranschen är det bara delvis möjligt att låta entreprenörerna ta denna kostnad i projekten. I stället behöver fastighetsföretagen öka fokus på kostnadsinbesparingar, vilket kan ske genom att minska felen i byggandet. Detta kräver en satsning på förbättrad kommunikation och dokumentation i byggprocessen, något som också kan hålla nere kostnader för projektledning och administration, vilket har potential att spara stora pengar.
På Planradar har vi sett hur kunder sparat in upp mot sju timmar varje vecka genom en effektivare, digitaliserad ärendehantering och kortare, mer flexibla kommunikationskedjor i projekten. Adderat blir det snabbt stora belopp, samtidigt som det eliminerar arbetsmoment som ofta skapar frustration och irritation inom projekten. För i en tid där projekten ofta involverar fler företag än någonsin, vilka dessutom ofta har medarbetare som inte alltid pratar perfekt svenska, är system som förenklar kommunikation närmast att betrakta som en hygienfunktion.
2018 kom Boverkets rapport ”Kartläggning av fel, brister och skador i byggsektorn”. I den angavs de sammanlagda kostnaderna för interna och externa åtgärdskostnader och kostnader kopplade till ineffektiv användning av resurser till 59-73 miljarder kronor årligen. När Boverket lägger till indirekta följdkostnader överstiger kostnaderna 110 miljarder kronor varje år.
Slutsatsen är att en digital transformation av fastighetsprojektens kommunikation, administration och felhantering kommer att bli en viktig del i arbetet med att balansera de högre materialkostnaderna. Tiden är inne att effektivisera dessa aspekter av fastighetsprojekten, särskilt då verktygen finns och de gigantiska ekonomiska incitamenten talar för denna förändring.
Alla möjligheter till förbättrad samordning i de svenska fastighetsprojekten behövs tas tillvara om fastighetsbranschen ska kunna utvecklas och behålla sin lönsamhet.
