Företag i städer ser ut att ha blivit alltmer lönsamma sedan början av 2000-talet.
På landsbygden syns inte samma utveckling. Lönsamhetsgapet beror på att skattesystemet gynnar högkvalificerade företag som framför allt finns i städerna.
Det visar en ny studie från AgriFood Economics Centre.
Studien undersöker fåmansaktiebolag, som är företag där fyra eller färre ägare äger 50 procent eller mer av företaget. Dessa företag står för 80 procent av sysselsättningen inom privat sektor.
- Lönsamheten skiljer sig kraftigt åt mellan företag på landsbygden och företag i städerna. Först trodde vi att det berodde på att städerna erbjuder fördelar som inte landsbygden kan erbjuda, till exempel bättre infrastruktur och mer kapital. Men så var det inte, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi och en av författarna bakom studien.
Studien visar att det som ser ut som ökad lönsamhet inte är en faktisk ökning i lönsamhet. I själva verket ökar lönsamheten för att företagen betalar ut lägre löner.
Förändringar i skattesystemet (3:12 reglerna) innebär att företagen inkomstomvandlar löner till utdelningar från kapital.
- Det är alltså en redovisningsteknisk ökning i lönsamhet som uppkommit, inte en faktisk ökning. Regelverket för fåmansaktiebolagen ändrades 2006. Ändringarna innebar att det blev betydligt mer fördelaktigt att ta ut inkomster som kapitalutdelning än som lön. När företag utnyttjar detta blåser de upp lönsamheten i redovisningen, fortsätter Martin Nordin.
Studien visar också att lönsamhetsgapet drivs av nystartade högkvalificerade företag i staden.
Det finns många nya företag som är väldigt lönsamma. Det är alltså redan befintliga företag i städerna som är mer lönsamma än företag på landsbygden. Det är nog till och med så att företag skapas med syftet att inkomstomvandla. Det kan var konsultföretag, holdingbolag eller omvandlade enskilda firmor, beskriver Martin Nordin.
Marginalskatten är upp till 25 procent lägre för 3:12-utdelningar än löneinkomster vilket innebär att ägare till fåmansaktiebolag betalar lägre skatt än om inkomsten tagits ut som lön. Fördelen gynnar främst städerna och inte landsbygden.
- Av någon oklar orsak gynnar detta främst företag i städerna. Men vi vet inte varför landsbygdsföretag inte nyttjar 3:12-regelveket i samma utsträckning som företag i städerna. Det kan vara okunskap eller att andra förutsättningar skiljer sig åt. Men resultaten är att det uppstår en regional skatteojämlikhet, avslutar Martin Nordin.
Studien är baserad på databasen FRIDA som innehåller uppgifter från företagens skattedeklarationer. Samtliga fåmansaktiebolag under perioden 2003–2019 ingår.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
