Tydligare hållbarhetsmål behövs hos bankerna

Helena Mueller, ansvarig för hållbarhetsrådgivningen på KPMG

KPMG har i rapporten ”Ready Or Not” kartlagt kreditprocessen ur ett hållbarhetsperspektiv hos 9 svenska banker och finansiella institut. Totalt rymmer kreditstocken för företagsutlåning hos de studerade bankerna och finansiella instituten närmare 4000 miljarder kronor. Detta belopp skulle kunna arbeta för omställning till ett hållbart samhälle om man kopplade tydliga mätbara hållbarhetsmål och aktiviteter till kreditgivningsprocessen. Dock visar KPMGs kartläggning att även om bankerna har övergripande strategier samt generella mål på koncernnivå, saknas fortfarande mätbara mål och mer avancerade verktyg i det dagliga arbetet. Några key findings från rapporten är:

• 89 % av de Nordiska bankerna och finansiella institutionerna har hållbarhetsstrategier som fokuserar både på risker- och möjligheter, med varierande grad av systematisering. Endast 22 % av bankerna och institutionerna har mätbara mål för ”commercial & investment banking”/företagsaffären.
• 89 % av de Nordiska bankerna och finansiella instituten använder någon form av verktyg för att utvärdera miljömässiga och sociala risker i sin kreditgivning, oftast checklistor. 11 % använder sig av avancerade verktyg, exempelvis digitala hållbarhetsdatabaser.
• 22 % av de nordiska bankerna och finansiella instituten utvärderar hållbarhetsrisker i sin kreditportfölj kopplade till globala trender så som klimat, energi, vatten etc. och 11 % publicerar sin riskprofil med hållbarhetsrisker som en separat riskkategori i sin Pelare 3-rapport.

”Vi har länge talat om ägarna, det investerade kapitalets hållbarhetspåverkan och effekter på bolagsstyrning, samhället och miljön. Nu är det dags att öka fokus på en annan del av bankers kärnaffär nämligen kreditgivning till företag. Det handlar om att gå från ord till handling och att integrera hållbarhet djupare i den operativa modellen, det är här vi ser den största förbättringspotentialen i den kartläggning vi gjort” säger Helena Mueller, ansvarig för hållbarhetsrådgivningen på KPMG, och fortsätter, ”genom att integrera hållbarhetsperspektivet djupare i verksamhetsstyrning och riskutvärderingsmodell skulle bankerna inte bara kunna analysera miljö och sociala risker ur ett kund- och portföljperspektiv, utan också på sikt kunna sätt riskaptit och allokera kapital så att det verkar för samhällets och miljöns bästa. Dessutom ger det bankerna en möjlighet att bygga starkare relationer med kunder och hitta sätt att särskilja sig genom att exempelvis stimulera framväxten av ny miljövänlig teknik och nya hållbara affärsmodeller.”

En rad omvärldsfaktorer driver på den utveckling som just nu ökar trycket på svenska banker och finansiella institut att sätta tydligare och mätbara hållbarhetsmål.

• Globala trender internaliseras över tid, exempelvis både klimat- och vattenfrågan är i praktiken resultatpåverkande för många företag redan idag, exempelvis inom stålindustrin, cementindustrin, för matproducenter och i textilindustrin. För svenska företag uppstår dock dessa risker ofta längre bak i värdekedjan eller genom produktion i andra länder. Dessa risker är att betrakta som finansiella och en växande del av bankernas företagskunder måste hitta sätt att kontrollera dessa över tid. Här kan banken bidra genom att ställa rätt krav och inleda dialog.
• Ett ökat kundfokus på hållbarhetsfrågor, många kunder vill veta att deras bank tar hållbarhet på allvar. Förtroendet för banker är rekordlågt.
• Nästa generation av kunder och medarbetare förväntar sig också ett mer långtgående ansvar och de vill vara kunder och/eller arbeta för en bank som förstår sin roll i samhället och som verkar för ett högre syfte.
• Ett ökat intressenttryck från NGO:er, exempelvis Fair Finance-guide som utvärderar policyarbete och faktiskt handling, uppmärksammat i press.
• Ny lagstiftning och politiskt tryck såsom det globala klimatavtalet från Paris, FNs nya Globala mål och Agenda 2030, EU-direktivet för icke-finansiell redovisning och mångfaldspolicy och regeringens samt Finansinspektionens uppmaning till branschsamverkan och att tydligare beskriva hur hållbarhetsfrågorna hanteras i företagsutlåningen, så att konsumenter/privatkunden enklare kan se vad bankerna gör med deras sparmedel