Novus har på uppdrag av SPP genomfört en undersökning där 1016 personer (18-79 år) har fått svara på frågor om sin hushållsekonomi och sparande.
Undersökningen visar att nästan två av tre känner oro för sin ekonomi (64%).
Oron är vanligare hos kvinnor mellan 30-49 år och personer som bor i lägenhet. Ökade matpriser påverkar hushållsekonomin mest (80%). Två av tre (66%) tror man kommer konsumera mindre kommande 12 månaderna jämfört med senaste 12 månaderna. Hälften (51%) behöver minska sina utgifter. Främsta anledning för utgiftsminskning bland dem som behöver minska sina utgifter är att klara ökade fasta kostnader (55%) Ökade kostnader påverkar främst konsumtion av icke-nödvändiga saker (58%).
Fler än fyra av tio (44%) hushåll har mer än 100,000 kr i buffert och nästan en av tre (29%) av de som har en hushållsbuffert kommer behöva använda hushållsbufferten. En av tre (32%) har inte koll på hur mycket de har kvar att leva på efter att de betalat fasta kostnader.
– Undersökningen ger en bild över hur hushållen ser på sin ekonomi nu och 12 månader framåt. Det är en förvånansvärt positiv bild som hushållen ändå ger av sin ekonomi. Det verkar som att man ännu inte fullt ut sett effekterna av de sämre tiderna i sina plånböcker. Den upplevda oron har i sin grund i att de faktiska kostnaderna har ökat, men också en volatil energimarknad och finansiella marknader samt en osäkerhet kring vilka ekonomiska stöd som kommer att komma närmaste 12 månaderna, säger Shoka Åhrman, Sparekonom och strateg på SPP och Storebrand Sverige.
Undersökningen visar också att nästan nio av tio (87%) inte är oroliga att förlora jobbet under de kommande 12 månaderna och drygt tre av fyra (77%) inte är oroliga för att eventuell långtidssjukskrivning har effekt på deras ekonomi.
Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP och Storebrand
– Jag bli förvånad av att hushållen inte är speciellt oroliga för att bli arbetslösa eller långtidssjukrivna nu när vi går in i en lågkonjunktur. Förklaringen ligger i att vi befinner oss i ett ekonomiskt läge som gör att det är svårt för hushållen att göra en långsiktig bedömning av sin ekonomi, eftersom det finns så mycket osäkerhet i ekonomin som helhet. Många hushåll har också rustat sig för sämre tider genom att bygga upp en buffert som en av tre räknar med att behöva använda under kommande 12 månaderna, fortsätter Shoka Åhrman.
Undersökningen visar också att en majoritet (56%) känner någon oro för storleken på kommande pension. Den är absolut störst hos de äldre som ännu inte är pensionärer. Gruppen 50-64 sticker ut och framför allt kvinnor i den gruppen (74%). Cirka en av fyra (24%) kommer att spara mindre de kommande 12 månaderna och fyra av tio tänker varken sälja eller köpa fonder eller aktier närmaste 12 månaderna. Cirka sju av tio (69%) av de som kommer spara mindre kommer att minska på sitt buffertsparande.
– Min bedömning är att många som sparar långsiktigt har insett att det är bättre att sitta stilla i båten än att försöka tajma marknaden. Att en majoritet är oroliga för sin pension är något som vi bör ta på största allvar, avslutar Shoka Åhrman.
Fakta undersökningen: “Plånboksfrågor – Hushållens syn på sin ekonomi hösten 2022”
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av SPP. Syftet med undersökningen är att undersöka allmänhetens syn på sin privatekonomi.
Undersökningen är genomförd via webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel i åldern 18-79 år, vilket garanterar representativa resultat. Antal genomförda intervjuer: 1016. Undersökningen genomfördes under perioden 26 oktober – 1 november 2022.
En Novusundersökning är en garant för att undersökningen är relevant och rättvisande för hela gruppen som skall undersökas. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger representativa resultat.
