Den digitala rapporten ”Kommunsektorns skuldförvaltning” har nu uppdaterats med nya data för andra kvartalet 2022.
Rapporten, som ger en bild av upplägg och villkor för kommunsektorns samlade låneskuld, är baserad på Kommuninvests utlåning och affärer som registrerats av kommuner, kommunala bolag och regioner i skuldförvaltningsverktyget KI Finans.
För andra kvartalet består underlaget av 6 571 lån, certifikat och obligationer till ett totalt värde av 506 miljarder kronor samt 1 393 derivat med underliggande lånebelopp på 166 miljarder kronor.
Nya affärer andra kvartalet 2022
Den snabba ränteökningen fortsatte. Genomsnittsräntan, inklusive derivat, för nya affärer steg från 0,65 procent för första kvartalet 2022 till 1,18 procent för andra kvartalet 2022.
Den genomsnittliga kapitalbindningen för nya affärer förlängdes från första till andra kvartalet 2022 från 2,50 år till 2,69 år. Samtidigt förkortades den genomsnittliga räntebindningen, inklusive derivat, från 2,91 år till 1,84 år.
Total låneskuld
Även för den totala låneskulden noterades en tydlig uppgång. Genomsnittsräntan, inklusive derivat, steg från 0,88 procent för första kvartalet 2022 till 1,02 procent för andra kvartalet 2022. Genomsnittsräntan exklusive derivat ökade samtidigt från 0,52 procent till 0,82 procent.
Den genomsnittliga kapitalbindningen för den totala låneskulden ökade från första till andra kvartalet 2022 från 2,76 till 2,82 år. Den genomsnittliga räntebindningen, inklusive derivat, minskade något från 2,84 år till 2,83 år. Användningen av derivat gjorde att räntebindningen förlängdes från 1,69 år till 2,83 år.
– Vi rör oss nu i snabb takt in i en ny räntemiljö. Från andra kvartalet 2021 till andra kvartalet 2022 ökade den genomsnittliga ränta, inklusive derivat, som kommunsektorn betalar för nya affärer från 0,23 procent till 1,18 procent. Eftersom kapital- och räntebindningen är relativt kort har detta tydligt börjat slå igenom i kommunsektorns totala låneportfölj. För kommuner och regioner som ännu inte gjort är det nu läge att se över sin skuldförvaltning och säkerställa att det finns en beredskap även för fortsatta räntehöjningar, säger Erik Törnblom, tillförordnad forskningschef på Kommuninvest.
