Varje år tvättas över 100 miljarder kronor i det svenska finansiella systemet.
För att motverka detta problem finns strikta krav på banker om kundkännedom och att agera vid misstankar om penningtvätt.
Även företagare så som redovisningsbyråer, revisorer, advokater och lönekonsulter är skyldiga att följa strikt lagstiftning kring penningtvätt. Crona har kunskap om vad penningtvättslagen innebär, vilka som omfattas och vilken dokumentation man som företagare är skyldig att upprätta. Crona har tagit hjälp av juristen Erik Rosqvist, som är expert på ämnet.
Experten
Juristen Erik Rosqvist driver Recollecta Juridik och är särskilt inriktad på avtalsrätt, bolagsrätt, arbetsmiljö och compliance. Han har tagit fram, kvalitetssäkrat och uppdaterar kontinuerligt majoriteten av de över 2 000 företagsmallar och dokument som Crona Dokumera tillhandahåller. Erik säger att han har förståelse för att företag inte alltid varken har den tid eller expertkunskap som krävs för att sätta sig in i alla de lagstadgade krav som företag är skyldiga att följa.
– Jag skulle säga att det är ganska svårt, speciellt eftersom antalet skyldigheter enligt de lagstadgade kraven i allmänhet ökar ju fler anställda man har. Som företagare är huvudsyftet att driva verksamheten framåt och få fler kunder. Ska man lägga tid på att på egen hand lyckas följa alla kraven kommer det ta en stor del av ens tid jämfört med om man använder Cronas mallar, säger Erik Rosqvist.
Han arbetat med att sammanställa flera dokumentmallar och policys som hjälper företag att efterleva kraven som ställs just i penningtvättslagen. Han säger att just frågan om hur företag ska motarbeta penningtvätt kanske är viktigare än någonsin att sätta sig in i.
– Kraven har funnits ganska länge, men man kan se tydligt att de har reviderats och skruvats åt. Nu krävs mer dokumentation och noggrannare riskbedömningar, fortsätter Erik.
Vad säger lagen?
Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (i vardagligt tal kallad penningtvättslagen) infördes i sin nuvarande form 2017, även om en del förändringar har skett sedan dess. Lagen syftar bland annat till att företag ska ha en god kundkännedom och de som omfattas av lagen är bland annat skyldiga att göra en riskbedömning och upprätta rutiner för att förhindra penningtvätt. Exakt vilken dokumentation och vilka åtgärder som ett företag är skyldigt att upprätta och vidta kan variera beroende på risknivå, bransch och hur verksamheten ser ut.
Erik Rosqvist har sammanställt följande sex punkter som samtliga företag som omfattas av lagen är skyldiga att upprätta dokumentation kring.
Dokumentationskrav:
· Allmän riskbedömning
· Riskbedömning av kunder
· Interna rutiner och riktlinjer
· Rutiner för lämplighetsprövning
· Utbildning om penningtvättslagen
· Intern kontroll
Inom EU pågår just nu förhandlingar om ändringar i regelverket mot penningtvätt vilket lär innebära förändringar i svensk lagstiftning framöver. Förhandlingarna väntas bli klara under våren 2023. En särskild utredare ska sedan ta ställning till förändringarna och ge förslag på ändringar i den svenska lagstiftningen senast den sista augusti 2024. Det finns alltså all anledning att som företagare hålla sig ajour med vad som sker kring lagstiftning om penningtvätt framöver.
Vad kan man göra själv
Erik Rosqvist betonar att mallar och checklistor är ett bra stöd – men att varje företag behöver göra ett gediget arbete på egen hand för att alla krav ska bli uppfyllda.
– Det förutsätter bland att man gör en korrekt riskbedömning. Vi tillhandahåller mallarna och vilka frågor som behöver besvaras, men det ligger på kunden att fylla i och göra korrekta bedömningar. Det kan krävas en del expertkunskaper, men gör man det på korrekt sätt så ska det inte vara några konstigheter, avslutar Erik.