Sista onsdagen i augusti så bjöd Microsoft/Accenture-ägda IT-konsultföretaget Avanade in till ett frukostseminarium.

Där totalt sex profiler från olika företag och institutioner bjudits in för att prata om sin syn på temat “Människa och maskin”.

T-konsultföretaget Avanade bjöd in till rundabordssamtal på Strandvägen 7a i Stockholm. Temat var Människa och Maskin. Anna Felländer, Swedbank, Danica Kragic Jensfelt, KTH, Anders Gustafsson, Karlstad universitet, Åsa Arvidsson, Avanade, Pehr-Johan Norbäck, Institutet för Näringslivsforskning samt Anne-Marie Eklund-Löwinder, ISS. Foto: Annika Guldroth

De medverkande parterna var; Anna Felländer från Swedbank, Danica Kragic Jensfelt från KTH, Pehr-Johan Norbäck från Institutet för Näringslivsforskning, Anne-Marie Eklund-Löwinder från ISS, Anders Gustafsson från Karlstad universitet samt Åsa Arvidsson från Avanade. Dessa sex kompletterades sedan med Patrik Löwendahl som moderator. Även Patrik är ifrån Avanade.

Maskiner och robotar kommer att ersätta allt mer men…

Under denna rätt koncentrerade förmiddag där även närvarande åhörare hade möjlighet att delvis deltaga i form av frågeställningar till expertpanelen så varierande ämnena ganska rejält men några av de delar som samtliga experter var överens om var att olika former av intelligenta maskiner och/eller robotar kommer att bli allt vanligare för varje år som går och att dessa till stora delar kommer att ersätta flera olika funktioner, tjänster och jobb som idag hanteras av människor. Däremot så kommer inte allt detta att vara av negativ art då denna nya syn och teknik även kommer att öppna nya men annorlunda dörrar. Dessutom är det så att trots att maskinerna kan utföra vissa delar bättre och effektivare än människan så kommer det alltid att finnas ett behov av mänsklig kontakt.

För att lyfta fram ett exempel som bland annat Anna berörde var från bankvärden där vi till exempel behöver robotar som gör analyser och bearbetar data medan människor än så länge ändå behöver det mänskliga mötet och värdeskapande relationer kommer att bli allt viktigare. Det kommer dessutom att uppstå flera nya typer av jobb som vi tidigare inte sett. För det vi ska komma ihåg, i varje fall för stunden, är att dagens AI-system endast kan ta beslut från data man har tillgång till, säger Danica. Detta gör än så länge systemen relativ klumpiga och kräver att data hela tiden tillförs och att robotarna instrueras i alla dess miljöer.

Allt mer data blir tillgänglig direkt

Däremot så går vi mot en tid där allt mer data blir tillgänglig och i takt med att allt flera enheter och maskiner blir sammankopplade så kommer även maskinerna att bli allt mer kompletta och detta kan vara lite skrämmande. Om de data som samlas in och behandlas används på rätt sätt så kommer vi att gå en intressant tid till mötes men som alltid finns det två sidor på ett mynt och när det finns något gott så finns det alltid något som kan nyttjas till negativa delar. Ann-Marie berättar att hon gärna jobbar efter ett rätts snöre där hon alltid hoppas på det bästa men samtidigt förbereder sig för det värsta och det ligger faktisk en hel del i detta.

Vi befinner oss i en värld där skurkar i allt större utsträckning jobbar på det digitala planet och tar vi exemplet med hackare så bryr de sig om två saker; finns det pengar att tjäna på det de gör eller är objektet tillräckligt intressant, det vill säga kan de få kredit för det de gör eller kan de lära sig något nytt på att hacka detta system, berättar Ann-Marie. Detta gör att vi måste tänka igenom vad vi vill göra och bara för att vi kan göra något är det inte säker att vi ska göra det.

Den tredje vågen

Den största bidragande delen till den ökande datamängd som cirkulerar och

Rundabordssamtalet arrangerades i samarbete med Coast Communications. Fr v: KG Rickhamre, Oliver Hofmann, och Elisabeth Wanngård. Foto Annika Guldroth

som kontinuerligt ökar beror på den tredje vågen av internet där olika IoT lösningar i form av separata enheter och sensorer skapar enorma mängder data om och kring oss. Flera av dagens bilbolag har kommit mycket långt här däribland Volvo personvagnar som har sensorer nästan över allt. Men här menar delar av panelen att vi har ett problem då vi kommer in på rena integritetsfrågor.

Tar vi som exempel England där bilägare kan få sänkt premie om deras bil har och använder vissa sensorer vilket vid en första tanke är bra för kunden. Men det vi ska veta med detta är att inget kommer utan en anledning. För tack vare dessa sensorer så kommer bolaget även att veta hur du kör och om du på något sätt kan ha bidragit till en eventuell olycka vilket i detta läge kan göra att din försäkring inte ens gäller. Så det är sällan någon enbart är av godo.

Anders Gustavsson berättar dessutom att vi redan i nuläget faktiskt delar med oss av enormt mycket data om och kring oss själva och vår vardag utan att vi längre reflekterar över det. Ta bara som exempel när vi ansluter till olika WiFi nätverk där vi indirekt ger detta nätverket mängder av information om oss som användare och som hjälper dem att bygga allt mer kompletta profiler av oss.

Allt mer handlar dock om just denna sak – ett kontinuerligt utbyte av data på olika sätt. Tar vi ett annat exempel som med ICAs checkar som vi gärna vill tänka är en sorts belöning för att vi handlar där men som egentligen borde klassas som en sorts lön för att vi delar med oss av våra vanor till ICA. De, och alla likvärdiga kortlösningar, vet vad vi handlar, när vi handlar det, hur ofta med mera med mera vilket till slut skapar en nästan otäck profil av oss som personer.

Den mänskliga hjärnan

Trots att det är maskiner som här gör allt grovjobb med att samla in och bearbeta all data på ett sätt som vi människor aldrig kommer att kunna göra så finns det delar som robotar eller maskiner inte kan göra eller har tillgång till och en av mest framträdande av dessa är vår erfarenhet och möjlighet att vara källkritiska på en djupare nivå.

Här diskuteras bland annat hur vi med statistik kan bevisa mer eller mindre allting. Exempelvis har det förekommit studier som visar på samband mellan olika musikstilar och självmord. En robot som skulle få dessa data skulle klassa den som sann eftersom det finns ett signifikant samband medan en mänsklig hjärna skulle kunna kombinera erfarenheter med en kritisk källgranskning och se att sanningen är en annan. Man skulle kunna säga att maskiner kan hantera mer hård data men inte den mjukare innebörden av densamma.

Egna reflektioner

Vi vill avsluta denna korta rapport från vårt första runda bordsmöte men egen reflektion. Då vi under åren som gått rest och sett ofantligt mycket även på detta område så finns det två saker som dirket dyker upp i tanken när vi hör Danica Kragic Jensfelt säga att gemene man inte har förstått hur långt vi har kommit när det gäller maskiner som tänker eller rör sig annorlunda. Den första av dessa delar är Det projekt som IBM jobbat med under några år och som kallas för Wattson. Det handlar kortfattat om en enkel robot som ska hjälpa oss i olika sammanhang. En av de första platser som Watsson finns på är utvalda Hilton hotell där roboten, som på många sätt både ser ut och agerar som en människa, ska komplettera och delvis ersätta viss personal med mer primära funktioner i receptionen.

Den andra delen är den Robot som Intel utvecklar och som ska fungera som psykologiskt hjälpreda och socialt umgänge på rymdstationen Mir. Detta går även hand i hand med Danice berättelse om att bland annat att amerikanska armén testat “robot-psykologer” eftersom soldaterna hade lättare att blotta skuldkänslor inför en maskin.

Oavsett hur vi ser på utvecklingen och maskiner och robotars framtida varande eller icke-varande så kan vi bara konstatera att vi går en intressant framtid till mötes, en framtid som för varje år kommer närmare allt fortare…