Alfred Nobel är bara en av många entreprenörer som historiskt tagit ett samhällsansvar som gått långt utöver företagarrollen.
I en ny rapport från Entreprenörskapsforum, som beskriver välfärdsentreprenörer verksamma under fyra århundraden, framhävs att den svenska välfärdsmodellen idag ställs mot samhällsproblem där offentliga insatser av allt fler bedöms som otillräckliga. För miljö och klimat, utanförskap eller den demografiska utvecklingen kan vi förvänta oss att entreprenörer blir alltmer synliga i rollen att utveckla välfärden.
Entreprenörer som välfärdsbyggare tar utgångspunkt i de svenska järnbruken som i århundraden utgjorde ryggraden i det svenska näringslivet. Från 1600-talet utvecklades här Sveriges mest utvecklade välfärdsinstitutioner före den industriella revolutionen. I rapporten får vi följa tre typer av välfärdsbyggare verksamma över hela landet och genom seklerna. Därtill lyfts över 13 motiv till att engagera sig i välfärdsaktiviteter.
På policysidan noteras att det finns en rad institutionella förhållanden som påverkar förutsättningarna för samhälleliga stöttepelare:
– Skattelagstiftningen påverkar förmögenhetsbildningen och viljan att donera eller testamentera tillgångar till allmännyttiga ändamål. Frånvaron av avdragsrätt för gåvor har verkat avhållande då det gäller andra former av donationer, säger Anders Johnson, rapportförfattare.
Den mest genomgripande förändringen vad gäller entreprenöriellt välfärdsbyggande är de politiska reformer som har genomförts sedan 1990-talet, och som innebär att villkoren för privata entreprenörer inom välfärdssektorn kraftigt har förbättrats. Från att nästan helt ha bestått av offentliga monopol, är de privata inslagen i dag betydande inom exempelvis förskolan (20 procent), grundskolan (15), gymnasieskolan (26), primärvården (35), hemtjänsten (18) och den personliga assistansen (76).
Ladda ned Entreprenörer som välfärdsbyggare
