Människor på olika inkomstnivå bor i allt högre grad i skilda områden.
Det visar ny forskning från Linköpings universitet, där förändringarna i inkomstsegregation i Sverige undersökts över nästan 30 år.
Allra tydligast märks utvecklingen för personer som har barn.
De senaste decennierna har inkomstskillnaderna i Sverige i snitt tredubblats. Skillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land.
Från USA är det känt att ökad ojämlikhet i inkomst går hand i hand med en ökad uppdelning av var man bor, så kallad inkomstsegregation. Forskaren Selcan Mutgan vid Linköpings universitet och hennes kollega Jonathan Mijs vid universitet i Boston har undersökt om samma sak också gäller i ett europeiskt land som Sverige.
–Tidigare forskning visar att var du bor blir allt viktigare för dina möjligheter. Barn i fattigare områden som aldrig möter mer högutbildade personer, brukar till exempel ha lägre utbildning senare i livet, säger Selcan Mutgan.
Selcan Mutgan har undersökt ökningen av inkomstsegregation i Sverige mellan 1990 och 2017.
I en artikel i publikationen Sociological Science beskriver forskarna resultatet av sin undersökning. Med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån har de analyserat vad alla invånare i Sveriges 231 större kommuner tjänade och i vilka områden de bodde under åren 1990–2017. En mer ingående granskning har gjorts av utvecklingen i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det visar sig att ökningen av inkomstsegregation är nästan lika hög i Sverige som i USA.
Sambandet med de ökade inkomstskillnaderna är statistiskt säkerställd.
I storstäderna är det de allra rikaste som lever mest segregerat, men det har egentligen inte förändrats under 30 år. Segregationen för de tio procent av befolkningen som tjänar allra minst är också i stort sett den samma. Den stora skillnaden är för personer på inkomstnivån strax däröver. De bor alltmer sällan i samma områden som medelinkomsttagare och övre medelinkomsttagare.
Mest märkbar är förändringen för personer med barn. Där har inkomstsegregationen tredubblats mellan 1990 och 2017, jämfört med en dryg fördubbling för personer utan barn. Det tror Selcan Mutgan kan ha att göra med hur föräldrar väljer skola till sina barn. Föräldrar i en högre inkomstklass har råd att flytta närmare de skolor som de vill att deras barn ska gå på, medan föräldrar med lägre inkomster har färre valmöjligheter.
Men forskarna har också undersökt hur inkomstsegregationen förändrats inom gruppen infödda svenskar respektive inom gruppen icke-västerlänningar. Det visar sig att även om ojämlikheten när det gäller inkomst ökat på samma sätt i bägge grupperna, så är inkomstsegregationen lägre inom den icke-västerländska gruppen. Med andra ord flyttar de inte när de får högre inkomst, vilket skiljer Sverige från ett land som USA.
–Det kan bero på hur bostadsmarknaden ser ut i Sverige. Det är allt svårare att hitta bostäder till överkomliga priser, särskilt för invandrare som vanligtvis tjänar mindre än infödda svenskar, säger Selcan Mutgan.
Men de närmare orsakerna till förändringen i inkomstsegregation måste undersökas mer, enligt forskarna. Att det borde vara en varningsklocka för politiker både i Sverige och utomlands är de överens om.
–Det är en sak att ha ett samhälle där vissa är mer välbärgade än andra. Det är något helt annat när rika och fattiga lever helt separata liv. Det undergräver solidariteten, det undergräver empati och förståelse för varandra. Och det kan vara en riktigt polariserande kraft I samhället, säger Jonathan Mijs.
