Vägledningen för effektrapportering av gröna obligationer, Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting, har publicerats i en uppdaterad version.
Rapporten lanserades ursprungligen 2017 av tio nordiska offentliga emittenter och uppdaterades förra gången 2019.
-Vi sätter stort värde på samarbetet. Att vidareutveckla nordisk rapporteringspraxis för gröna obligationer är något vi alla prioriterar, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest och den som koordinerar samarbetet.
När EU:s handlingsplan för hållbar finansiering, inklusive den kommande EU-standarden för gröna obligationer i allt högre takt implementeras, förväntar sig de nordiska emittenterna ett ännu starkare intresse för en harmonisering av effektrapportering för gröna obligationer. Gruppen strävar efter att bidra till metodutvecklingen.
– Även om EU:s gröna obligationsstandard ännu inte införts, så har vi redan nu kompletterat vägledningen med ett antal rapporteringsrekommendationer för att tillgodose de kommande kraven, säger Björn Bergstrand.
Dessa inkluderar att tillhandahålla s.k. allokeringsrapportering, dvs. information om hur gröna obligationsmedel använts, i tillägg till effektrapporteringen. Gruppen rekommenderar även att skilja på finansiering och refinansiering, samt en uppdelning av projekt beroende på vad som finansieras. Dessutom har vägledningens befintliga mappning mot Agenda 2030 utvidgats till att även omfatta EU:s sex miljömål.
De uppdaterade rekommendationerna innebär att de nordiska emittenterna kommer att rapportera mindre klimatpåverkan, relativt sett, från många av deras finansierade gröna investeringar.
Detta då emissionsfaktorn för elektricitet har reviderats nedåt, från 380 g CO2e / kWh till 315 g CO2e / kWh, i linje med de uppdaterade emissionsfaktorer som kommit från det internationella energiorganet IEA och de multinationella utvecklingsbankerna, inklusive den europeiska investeringsbanken EIB och dess nordiska motsvarighet NIB.
Torunn Brånå, chef för Green Finance på norska Kommunalbanken och ordförande för samarbetets tekniska arbetsgrupp, säger att utsläppsfaktorn för el utgör ett viktigt antagande vid beräkning av miljöpåverkan av de projekt som finansieras.
– Att besluta om ett gemensamt tillvägagångssätt för att uppskatta effekterna av el som används, minskas eller producerats har varit en av de viktigaste uppgifterna för det nordiska samarbetet. Nu har utsläppsfaktorn för första gången uppdaterats, huvudsakligen på grund av mer ambitiösa framtidsplaner för övergång till förnybara energikällor i de europeiska energinäten.
Torunn Brånå säger att en revidering av emissionsfaktorn för el nedåt, som resulterar i mindre rapporterad CO2-påverkan, är goda nyheter.
– Detta innebär att utvecklingen av våra energisystem går i rätt riktning. Det kommer att minska den positiva effekten av energieffektivitetsprojekt och förnybar energiproduktion, samtidigt som den negativa effekten av en ökad användning av elektricitet minskar, vare sig det är för elbussar eller för elförbrukningen i miljövänliga investeringsprojekt.
Rapporten har utvecklats av en grupp offentliga emittenter av gröna obligationer från Danmark, Finland, Norge och Sverige. I gruppen ingår de kommunala låneinstituten Kommunalbanken (Norge), Kommuninvest (Sverige) och Municipality Finance (Finland); Svensk Exportkredit (SEK); samt sex svenska kommunala eller regionala emittenter, inklusive Göteborgs stad, Lunds kommun, Norrköpings kommun, Västerås stad, Örebro kommun, Region Skåne och Region Stockholm.
Emittenternas arbete har biståtts av bankerna SEB och Crédit Agricole CIB, samt med input från norska miljöinstitutet CICERO Shades of Green, den nordiska investeringsbanken NIB och flera investerare.
