När automatisering och AI omvandlar våra samhällen står svenska politiker inför utmaningen att inte bara förutspå teknikens effekter, utan att aktivt forma dess utveckling.
Kalle Erikssons, doktorand vid Umeå universitet, nya studie avslöjar hur dessa framtidsfrågor behandlas i Sveriges politiska debatt och framhåller behovet av en djupare politisk diskussion. Det för att möta framtidens teknologiska möjligheter, utmaningar och framfart.
Under de senaste åren har debatten kring artificiell intelligens (AI) och dess påverkan på samhälle och ekonomi vuxit sig starkare. Medan många diskussioner fokuserar på de existentiella hoten från teknologisk utveckling, har frågan om hur arbetsmarknader och vardagsliv påverkas av automatisering också fått stor uppmärksamhet.
I takt med att AI och automatisering fortsätter att utvecklas, står svenska politiker inför en kritisk fråga, hur ska samhället förhålla sig till den teknologiska omvandlingen? I sin nya studie argumenterar Eriksson att denna debatt ofta missar en avgörande punkt – att teknikutveckling faktiskt kan styras.
– Synen på teknik som något i grunden opolitiskt är tyvärr fortfarande väldigt utbredd, trots att all teknikutveckling springer ur sociala processer. Om vi vill att AI och andra tekniker ska tjäna breda samhälleliga intressen är första steget därför att inse att teknikutveckling inte är någon naturkraft utan att vi faktiskt kan styra dessa processer, säger kalle Eriksson.
Omtvistad och politisk laddad fråga
Erikssons studie visar att det inte har förekommit någon omfattande riksdagsdebatt om automatisering av arbete i Sverige. Politiska beslutsfattare uppfattar ofta automatisering som en okontroversiell fråga. Trots detta har aktörerna olika uppfattningar om teknologin och politikens roll i dess utveckling. Synsätten skiljer sig både i verklighetsuppfattning och normativa värderingar, där vissa ser politiskt beslutsfattande som centralt för att forma utvecklingen, medan andra betraktar automatisering som en oundviklig utveckling som politiken bara kan hantera konsekvenserna av.
En grundläggande värdekonflikt finns mellan ekonomisk tillväxt, driven av ökad produktivitet genom automatisering, och de mänskliga värden som hotas av denna utveckling, som känslan av syfte och tillhörighet genom arbete. Eriksson menar att dessa konflikter visar att automatisering är en mer omtvistad och politiskt laddad fråga än vad som framgår i debatten. Han förespråkar en tydligare politisering av frågan för att motverka teknologisk förutbestämdhet och främja ett fördjupat demokratiskt samtal om vår tekniska framtid.
Kalle Eriksson, Umeå Universitet
– Just eftersom teknikutvecklingen är mänskligt styrd måste vi också föra ett fördjupat samtal om vad vi som samhälle vill uppnå med den. Att inte föra ett sådant samtal vore faktiskt djupt odemokratiskt med tanke på vilken central roll tekniken kommit att spela för samhällets övergripande organisering, säger Kalle Eriksson.
Den första undersökande större studien
Eriksson menar att studiens fynd är viktiga för den samhällsvetenskapliga forskning som undersöker de politiska dimensionerna av teknikutveckling. Trots tidigare forskning om teknikens inneboende politik, är det här den första större studien som systematiskt undersöker automatisering som en politisk fråga i sig själv. Studien belyser politiska beslutsfattares tolkningar och förhållningssätt till automatisering, vilka spås blir avgörande med tanke på den ökade politiska regleringen av exempelvis AI som vi nu börjar se.
Studien är också relevant för politiska beslutsfattare själva. Genom att öka deras medvetenhet om de normativa antaganden som präglar deras resonemang kring automatisering, kan de bättre förstå och hantera de politiska aspekterna av denna framtidsfråga. Eriksson använde framtidsscenarier i sina intervjuer för att få beslutsfattarna att tänka långsiktigt, vilket visade sig vara värdefullt för många av dem.
– Många uttryckte att det var givande att få tillfälle att tänka mer långsiktigt kring dessa frågor, då mycket av det dagliga riksdagsarbetet hanterar betydligt kortsiktigare frågor. Men när det kommer till den här typen av fråga har vi inte råd att tänka kortsiktigt, så vi behöver hitta sätt att uppnå en mer framåtblickande diskussion. Det behövs kort sagt mer politisk fantasi i automatiseringsdebatten! Avslutar kalle Eriksson.
