Marknadens fokus ligger fortfarande på inflationsutvecklingen och humöret styrs av den senaste statistiken.
De senaste månaderna finns tydliga tecken på att USA lyckats vända inflationstrenden, men än så länge går det inte att se något trendbrott i Sverige.
Den svenska inflationen ligger kvar över 10 procent, vilket fick Riksbanken att åter höja styrräntan i november. I skakiga marknader är det lätt hänt att osäkerheten tar över och att man vill sälja och vänta på ett bättre läge, men att tajma marknaden är extremt svårt och vi lyfter denna gång fram en anledning till varför att det kan vara förödande för avkastningen.
Inflation, inflation…och räntehöjningar
Den positiva stämningen på världens marknader har i hållit i sig under november, och fortsatt styrs mycket av humöret av hur den senaste statistiken för inflationen ser ut. Lägre siffror ger hopp om att centralbankerna kommer sakta ner sina räntehöjningar, medan högre inflation omgående ökar oron för stigande räntor och vikande konjunktur.
Det är ett bekant mönster som vi kunnat följa under hela året, där hopp och förtvivlan medfört att rörelserna på aktiemarknaden enskilda dagar kan bli mycket stora, vilket vi återkommer till senare i detta månadsbrev.
Som vanligt riktas världens blickar mot utvecklingen i USA, där inflationen nu fallit fyra månader i rad sedan toppen på 9,1 procent i juni. Mätningen för oktober visade att konsumentpriserna steg med 7,7 procent, vilket var både under prognoserna och den lägsta nivån sedan inledningen av året. Både aktiemarknaden och räntemarknaden reagerade positivt på beskedet med stigande börskurser och fallande räntenivåer. Det är dock värt att ha två saker i åtanke: Det första är att trots en snabb nedgång i exempelvis den amerikanska tioårsräntan så får vi gå tillbaka mer än ett decennium för att hitta en tidpunkt då vi hade en så pass hög ränta som idag. Det andra är att perioden efter finanskrisen 2008/2009 är exceptionell sett i ett längre perspektiv. Faktum är att vi innan dess får gå tillbaka till tiden runt andra världskriget för att hitta en så låg ränta som vi har idag.
Nu vänder vi blickarna mot centralbanken Federal Reserve och deras nästa räntemöte. Prognoserna pekar hittills på en höjning av styrräntan med 0,50 procent i mitten av december. Men fortsätter den nedåtgående trenden för inflationen (nästa mätning presenteras dagen innan räntemötet), samtidigt som arbetsmarknaden kyls av (statistik presenteras den 2 december) så kan det få inverkan på centralbankens agerande. Att döma av vad som händer i tekniksektorn i USA kan arbetsmarknaden vara på väg in i en betydligt svagare period, enbart i november har vi nåtts av neddragningar på 11 000 personer hos Meta (Facebook) efter försämringar på reklammarknaden, 10 000 tjänster tas bort på Amazon, 4100 anställda friställs på Cisco efter en strategiöversyn, och åtminstone 3700 får lämna Twitter efter att Elon Musk tagit över företaget.
Svensk inflation är dock kvar på en klart högre nivå än i USA, den senaste uppdateringen visade att den övergripande inflationsnivån ligger på 10,9 procent, trots att elpriserna under månaden backade med närmare 24 procent. Men även den så kallade kärninflationen låg högre än väntat. Riksbankens svar lät inte dröja på sig utan en ny höjning på 0,75 procentenheter av styrräntan till 2,5 procent, med signalen att ytterligare höjningar är att vänta framöver.
För placerare har 2022 för första gången på länge varit en väckarklocka vad ränterisk innebär för ränteinvesteringar. Och när konjunkturoron gjort sig påmind så har även kreditrisken bland företagsobligationer fungerat som ytterligare en våt filt för placeringar som ibland upplevts som i det närmaste riskfria. Ränterisken innebär att en uppgång i räntan gör så att värdet på en obligation faller, där durationen (löptiden) för obligationen avgör hur stor rörelsen blir med sambandet [ränteförändring x duration].
Om räntan stiger med 1 procent innebär det således att en femårig obligation tappar 5 procent i värde, och flera svenska obligationsfonder har under året därmed fallit med 6–7 procent. För en investerare i företagsobligationsfonder tillkommer också eventuell ökad kreditrisk i och med det sämre konjunkturklimatet, där kreditrisken och spreaden beskriver vilken premie som ett företag får betala för sin finansiering. Det innebär att det inte är ovanligt att globala företagsobligationsfonder under året backat med 5–10 procent.
Magkänslan behöver inte alltid vara rätt
Även om det varit en mycket kraftfull uppgång under senaste månaderna är det många som sedan årsskiftet har en negativ avkastning på depåerna. Det är lätt att det känns olustigt när aktiemarknaden faller, inte minst när nedgångarna håller i sig eller om det stora svängningar dag för dag. Ofta framhålls att det är viktigt att stå kvar med sin grundläggande strategi för det långsiktiga sparandet, att sparare ska sitta still i båten och inte paniksälja när det känns som mest dystert.
Hade man med säkerhet kunna förutspå rörelserna på aktiemarknaden är det klart att det hade varit enkelt att fatta beslut om när man ska pausa och när det är dags att gasa igen, men det fungerar sällan. På kort sikt är det tvärtom väldigt svårt att veta vad som händer och även om det på längre sikt är enklare att förutspå trenderna på marknaden baserat på makroekonomi och bolagens vinstutveckling, så finns det inga garantier och förutsättningarna förändras också av oförutsägbara händelser. Ofta stannar dessutom den som sålt av sina investeringar utanför marknaden alltför länge, och signalen som säger att det är läge att köpa igen kanske inte kommer.
Statistiskt följer ofta de bästa börsperioderna direkt efter de sämsta, och det gäller inte bara hela börsår utan även om man studerar rörelser enskilda dagar visar det sig att de bästa börsdagarna kommer direkt efter eller i nära anslutning till de sämsta dagarna. Sju av de tio bästa börsdagarna i USA under 2000-talet kom under perioden oktober 2008 till mars 2009, mitt under finanskrisen. Flera studier visar också samstämmiga slutsatser, missar en investerare ett fåtal av de bästa börsdagarna så tappar man också otroligt mycket i avkastning. Trots IT-krasch, finanskris, covid-pandemin har avkastningen på den amerikanska aktiemarknaden varit omkring 6 procent per år. Men om en investerare missat de 20 bästa börsdagarna under de senaste 20 åren hade avkastningen istället varit nära nog noll.
Även i Sverige återfinns de fyra bästa börsdagarna under 2000-talet under hösten 2008. En studie från inledningen av 2022 visade att Stockholmsbörsen på drygt 20 år mer än femdubblat kapitalet för en investerare. Men om man missat enbart de fem bästa börsdagarna så hade den siffran varit 40 procent lägre. Samtidigt kan vi konstatera att om investeraren istället kunnat undvika de fem största nedgångsdagarna hade avkastningen varit nästan 70 procent högre än för den som legat investerad hela perioden. Precis som på den amerikanska marknaden är det emellertid så att de största uppgångarna följt tätt efter de stora nedgångarna, och perioder där det finns flera stora uppgångar återfinns i samband med IT-kraschen, finanskrisen och coronavåren 2020. Det är också så att de stora nedgångarna ofta är ett resultat av oväntade händelser som får stort genomslag.
Hade man haft en kristallkula skulle det varit lätt att undvika nedgångsdagarna och istället fånga stora uppgångsdagarna, ofta säger dock magen till oss att sälja efter ett större börsfall när osäkerheten är som störst. Det är viktigt att konstant se över riskerna i sin portfölj och att det är i linje med din risktolerans och din långsiktiga målbild, men som vi illustrerat i detta månadsbrev så kan magkänslan ibland få oss att fatta beslut som i efterhand visar sig få större konsekvenser än vi avsåg.
