Under februari månad ökade priserna på bostadsrätter med +1% i Sverige medan villapriserna stod stilla.
Det trendbrott som vi såg i förra månadens statistik, med en prisökning i Stockholm, har spridit sig.
– Förra månaden såg vi i vår egen statistik att antalet besökare på visning och budgivare ökade. Det var en första indikation på att marknaden hamnat i ett jämviktsläge där både köpare och säljare är intresserade av att göra bostadsaffärer, säger Fredrik Kjell, VD HusmanHagberg.
– Vi har sett en svängning bland köparna att uppemot 80% nu redan har sålt sin tidigare bostad innan de köper en ny. Vi uppskattar att det tidigare varit runt 50% som sålt innan de köpte nytt. Den förändringen gjorde att utbudet runt årsskiftet blev stort och pressade ner priserna.
– Nu har vi en stor andel köpare på marknaden som vet vad de har att röra sig med och är redo att slå till. Utbudet har därmed minskat och många är tvungna att hitta en ny bostad eftersom de redan sålt. Det leder till budgivningar som gör att slutpriserna ökar i förhållande till utgångspriserna.
Villapriserna står stilla på riksnivå i februari och på 12 månaders sikt har de minskat mest i Stor-Stockholm, hittills -16%.
Varför tar villamarknaden i Stor-Stockholm mest stryk?
– Villamarknaden har generellt sett tagit stryk av de ökade uppvärmningskostnaderna. Dessutom var fallhöjden större eftersom att villorna ökade mest i efterfrågan och pris under pandemin.
– En genomsnittsvilla i Stor-Stockholm kostar fortfarande över 6,5 miljoner så höjda räntor gör stort avtryck i plånboken om man måste låna till villaköpet. Snittbelåningen för villor i Stockholm ligger på runt 70% så varje räntehöjning slår hårt mot den disponibla inkomsten.
– De bostadsaffärer som görs nu är mestadels påkallade av ett konkret behov av att flytta, snarare än drömmen om något nytt. Precis som det alltid varit på bostadsmarknaden, där pandemiåren utgjorde undantaget. Det görs affärer, trots inlåsningseffekter, eftersom människor har ett behov av att flytta, avslutar Fredrik Kjell.