Att deklarera försäljningar av bostäder och hus är inte bara jobbigt.
Det blir oftast fel och risken för att missa tillåtna avdrag är stor.
En lösning som förenklar deklarationen kräver att flera olika aktiviteter kopplas ihop och att information som kvitton hanteras på ett enkelt sätt. Och slutanvändaren, medborgaren som deklarerar, måste vara i fokus för lösningen. Det säger Pontus Andersson, VD för House:ID.
Att sälja en bostad eller ett hus är ofta ett tecken på en positiv utveckling i livet. Att familjen växer och det behövs mer utrymme är ett exempel. I andra fall handlar det om påtvingade förändringar. En skilsmässa är nog det tydligaste exemplet. Och ibland är det större skeenden i samhället som påverkar, som att pandemin har fått många att längta efter större boende.
I vilket fall måste försäljningen deklareras och det innebär en chans att göra avdrag för olika utgifter, vilket känns positivt. Men det är med all säkerhet en jobbig process för flertalet. Utan att veta utgår jag från att en majoritet av alla som säljer sina bostäder och hus inte har minutiös ordning på kvitton och annan information som behövs för att deklarera korrekt.
Pontus Andersson, VD House:ID.
En undersökning beställd av Skatteverket i slutet av 2019 visar att 91 procent av redovisningarna vid bostadsförsäljningar blir fel. Det finns ingen anledning att tro att det har förändrats. Det kan förstås till en del bero på att folk fuskar medvetet och på att regler missförstås. En intressant iakttagelse i undersökningen är att benägenheten att göra avdrag ökar med upp till 70 procent om en deklaration utan avdragen utmynnar i en restskatt på upp till 3 000 kronor. Man kan anta att försöken till avdrag ökar än mer om den preliminära restskatten är ännu högre.
Men jag tror på människans godhet och förmåga att ta till sig information, så jag är övertygad om att den största källan till felaktigheter är bristande ordning och reda. Att man inte hittar de kvitton som behövs, till exempel.
Avdrag
Felaktiga deklarationer kan få tråkiga följder, som oväntade kostnader, vilka aldrig är välkomna. Lägg till det att risken är uppenbar att missa avdrag som man faktiskt är berättigad till. Det kanske är allra värst att gå på en nit om man inte har fuskat eller angivit felaktig information. Och även om allt blir rätt till slut så kan processen med att hitta och sammanställa kvitton och annan information vara väldigt jobbig, under en hektisk period i livet när man helst vill lägga sin tid på sitt nya boende.
”Det borde finnas en app för det här”, kanske du tänker? Det gjorde i alla fall jag och mina kollegor på House:ID. Det var inte bara egna erfarenheter som låg till grund för att vi tog fram appen, utan även en vilja att förenkla tillvaron för andra människor. Grundtanken bakom appen är enkel: att automatisera och förenkla hantering av information om folks boende. Det finns fler funktioner, i olika avancerade varianter av appen.
App
Ambitionen har varit att knyta ihop kedjor av aktiviteter i högsta möjliga grad och göra all information som hör till dem enkelt tillgänglig. Appen erbjuder till exempel hjälp med att hitta och boka hantverkare och kvitton för arbete som utförs blir så klart tillgängliga på ett enkelt sätt.
Jag talar naturligtvis i egen sak när jag lyfter fram vår app. Men om vi lyfter blicken och ser på samhället i stort så märker vi att fokus för digitaliseringen oftast är hur företag och myndigheter kan effektivisera sina verksamheter. Slutanvändare och konsumenter lyfts in i bilden när det gäller att göra det enklare för dem att utföra uppgifter som företagen och myndigheterna vill att de ska utföra.
Om vi byter perspektiv och ser digitaliseringen från slutanvändarnas perspektiv så behövs det fler lösningar som knyter ihop aktiviteter som de behöver utföra, som har att göra med olika aktörer. Vårt exempel med hantverkare, bostadsförsäljningar och Skatteverket är ett bra exempel på det. Det är slutanvändaren, konsumenten, som är den stora vinnaren, som drar nytta av effektiviseringen. Och får, kan vi hoppas, en lugnare tillvaro med mindre frustration och mer tid för aktiviteter som känns mer meningsfulla än att leta efter kvitton.
