För att möta en alltmer digitaliserad verklighet har ICC publicerat en uppsättning principer för implementeringen av löpande transaktionskontroller, s.k. continuous transaction controls (CTCs).
Har du aldrig hört talas om CTCs? Du är i gott sällskap! Men CTC-system spelar faktiskt en allt större roll för hur länder avgör hur mycket skatt ett företag ska betala och de kommer snart att kunna användas för att övervaka flera andra områden.
Vad innebär CTCs?
När digital teknik blir alltmer tillgänglig skapas möjligheter för regeringar att implementera molnbaserade tjänster som kan göra offentliga tjänster både bättre och mer effektiva. Dessa system, CTCs, låter myndigheter (exempelvis skatteadministrationer) samla in relevanta data för myndighetens utövningsområde om företags aktiviteter direkt från företagen, näst intill eller helt i realtid.
Hur ökar de effektiviteten för beskattning?
Vid retroaktiva kontroller kan kontrollanten endast granska en transaktion långt efter att den genomförts och är dessutom i princip beroende av det granskade företagets lagrade data. Det skapar ett alltför stort beroende av att skattebetalarna uppvisar historiska bevis långt efter avslutade affärer.
I stället för att granska historiska transaktioner inlämnade av företagen samlar CTCs relevant affärsinformation direkt genom en tillförlitlig ledger som består av autentiserad data om transaktionskällan. På det sättet möjliggör CTCs för skattemyndigheter att samla in information om affärstransaktioner i realtid – eller nära inpå – och ökar därmed både hastigheten och säkerheten på skatteprocessen. Teknikbaserade metoder för beskattning har dessutom potential att minska företags administrativa börda.
Kommer CTCs att tillämpas på andra områden?
Många växande ekonomier har redan implementerat CTCs för digital skatterapportering eller fakturering för att effektivisera insamlingen av moms och andra indirekta skatter. Dessutom håller flera industrialiserade ekonomier på att utvärdera eller introducera CTCs som komplement eller ersättning för befintliga granskningsmetoder.
Även om ICC:s nyligen publicerade Practice Principles for the Implementation of Continuous Transaction Controls fokuserar på skatteområdet är CTCs möjliga att använda för alla typer av transaktionskontroller som sker under, före eller efter utbytet av kommersiella dokument mellan leverantörer och köpare. Samma principer som vi presenterar för skatteområdet kommer generellt sett att vara applicerbara även på andra typer av affärsdokument eller rapportering.
Principerna främjar harmonisering av CTCs över nationella gränser, jurisdiktioner och offentlig sektor. Det slutliga målet är att samma data bara behöver delas med ett lands myndigheter en gång, och då på ett sätt som ser likadant ut i alla länder som implementerar CTCs.
Finns det några nackdelar för företagen?
En av de största nackdelarna för företag är att det idag finns olika typer av CTCs i olika jurisdiktioner. Olika länder har ofta olika syften med implementeringen av reglerna vilket har resulterat i ett lapptäcke av regler för företagen att förhålla sig till. Om implementeringen av CTCs fortsätter att följa samma splittrade väg utan ett konsekvent juridiskt, administrativt och globalt teknologiskt ramverk är risken hög att företag drabbas av framtida svårigheter.
Ett ökat informationsinhämtande leder till frågor om sekretess och företagshemligheter; till skillnad från vid traditionell rapportering förlorar företag kontroll över vilken information om sina transaktioner som lämnas ut. Vem äger kunskapen och datan? Rapportering i realtid ställer också höga krav på att transaktionerna blir rätt registrerade i affärssystemen, eftersom det inte finns något utrymme för kontroller av den information som lämnas ut till myndigheter. Därtill är det ofta förenat med stora kostnader för företagen att implementera reglerna i sina affärssystem. Särskilt för mindre aktörer kan detta leda till ett hinder för marknadsinträde.
För att undvika eventuella nackdelar behöver CTCs vävas in i en bredare strategi för digitaliseringen av den offentliga verksamheten. I avsaknaden av en sådan strategi kan regeringar riskera fördelarna som kommer från digitala processer inom både privat och offentlig sektor.
Vad kan göras för att effektivt harmonisera olika regimer?
CTCs har möjligheten att öka skatteintäkter samtidigt som de möjliggör effektivitet och ekonomisk tillväxt. Vid lanseringen av ICC-rapporten sa Christiaan Van de Valk, VP Strategy på Sovos och ordförande för ICC:s arbetsgrupp:
”Realtidsinsamlingen av data genom molnbaserade regeringsplattformar skapar en komplex dynamik mellan privat och offentlig sektor. När realtidsekonomin utvecklar sig är det avgörande att nationella myndigheter och företag samarbetar för att säkerställa att dessa verktyg är till nytta för alla.”
För att realisera denna unika potential bör myndigheter som funderar på att implementera ett CTC-system överväga följande principer:
- Balans: CTCs bör överväga behovet av balans mellan legitima skatteintressen och ekonomisk tillväxt.
- Effektivitet: För att maximera nyttan av CTC-system för både privat och offentlig sektor bör principer om enhetlighet, interoperabilitet och harmonisering övervägas.
- Kommunikation: En tidigt etablerad gemensam förståelse mellan intressenter för syftet med CTC kommer att öka harmonisering och generera större ekonomisk nytta.
- Samarbete: Teknikbaserade kontroller måste grundas på ett gemensamt juridiskt ramverk för att säkra konstruktiva samarbeten
- Introducering eller utbyte av CTCs: Myndigheter bör kommunicera tydliga och tillräckliga deadlines till marknaden och erbjuda tydlig och ingående vägledning för effektiv implementering.
- Data- och integritetsskydd: Offentliga organ eller certifierade privata företag som administrerar CTC-plattformar måste behandla inlämnade affärsdata i enlighet med internationella rättsliga normer för data- och integritetsskydds samt datasäkerhet.
- Handelseffekter och icke-diskriminering: CTCs bör utformas för att upprätthålla principen om icke-diskriminering och implementeras på att sätt som inte diskriminerar mellan tjänste- och teknikleverantörer beroende på hemvist.
