Mycket tyder på att många svenskar även lämnat ifrån sig känslig information. Sentors expert ger tio tips på hur man kan undvika att drabbas.

Under de senaste 12 månaderna har flera uppmärksammade bluffmejl skickats ut som har riktat sig mot svenska datoranvändare. Angriparna har utgett sig för att vara välkända företag som PostNord, Spotify och Skatteverket för att locka mottagarna att lämna ut känslig information och installera skadlig kod.

Nu kan Sentor rapportera om att det här vuxit till ett mycket stort problem som drabbar stora delar av den svenska befolkningen. Det är i Sentors rapportSvenskarnas syn på IT-säkerhet 2016 , som över 1000 svenskar mellan 18-75 år har fått svara på frågor som rör problemområdet nätfiske.

I rapporten framgår det att nästan 2 av 3 svenskar (65 procent) har mottagit mejl som har haft syftet att lura av mottagaren pengar, konto- eller personuppgifter. Mest drabbade är unga mellan 18-29 år där 72 procent har utsatts för den typen av attack.

– Siffrorna talar sitt tydliga språk. Nätfiske är ett stort problem som drabbar stora delar av den svenska befolkningen. När angriparna nu blir bättre på att designa och formulera sina mejl riskerar ännu fler att vilseledas till att lämna ut känslig information eller få datorn infekterad av skadlig kod, säger Mikael Witt, Head of Managed Security Services på Sentor.

Svenskarna luras lämna ifrån sig känslig information

Bland de som har uppgett att de har mottagit mejl som de misstänkt har haft ett bedrägligt syfte har 4 procent medgett att de har lämnat ifrån sig känslig information. Hela 33 procent har inte velat svara på frågan, vilket kan tyda på att det finns ett mörkertal.

– Precis som vid andra former av bedrägerier finns det många som tycker det är pinsamt att bli lurad och helst inte vill berätta. Mycket tyder på att det är så även här.

– Vi kan se hos våra kunder att många av dagens attackförsök sker via nätfiske. Oftast genom att lura mottagaren att öppna en bifogad fil eller genom att driva besökaren till en skadlig webbplats som försöker utnyttja kända sårbarheter i insticksprogram som Java och Adobe Flash, säger Mikael.

Enligt rapporten är män mer benägna att lämna ifrån sig känslig information, där 7 procent har lämnat ifrån sig känslig information medan enbart 2 procent av kvinnorna har gjort det.

Svårt att avgöra om mejl är från en trovärdig källa

I rapporten uppger även 1 av 4 svenskar (24 procent) att de har svårt att avgöra ifall ett mejl är från en legitim avsändare eller om det är ett bluffmejl från en falsk avsändare. Bland äldre mellan 60-75 år uppger 37 procent att de har svårt att se skillnad.

– För att avgöra om mejlet är äkta kan man titta på avsändaradressen. Även om det går att fejka avsändaradressen är det många gånger så att detta inte görs. Ifall det finns länkar i mejlet bör man hålla musen över för att vara säkert på vart de leder. Och öppna aldrig bilagor utan att vara säker på att de är från en trovärdig källa, avslutar Mikael.

I rapporten har svenskarna även fått definiera känslig data. Det här visar resultatet:

–        94 procent anger att kreditkortsuppgifter är känslig data

–        89 procent anger att personnummer är känslig data

–        52 procent anger att politiska åsikter är känslig data

–        44 procent anger att sexuell läggning är känslig data

–        38 procent anger att telefonnummer är känslig data

–        37 procent anger att adress är känslig data

–        33 procent anger att epostadress är känslig data

–        20 procent anger att namn är känslig data