Den är här nu.
Göran Lindsjö
Tiden då artificiell intelligens, AI, faktiskt påverkar i stort sett alla verksamheter, från jordbruk till klädinköp, industriprocesser och sjukvård. Ändå pratar man fortfarande om AI som något i framtiden…
Göran Lindsjö, AI-rådgivare på det svenska bolaget Governo äntrar scenen på SAS Insitutes Nordic Forum i Stockholm och ställer en fråga till publiken:
– Hur många av er använder AI dagligen?
Omkring 20 procent av den månghundrahövdade publiken räcker upp händerna utan att tveka. Resten ser sig försiktigt omkring, och ytterligare några smyger upp sina händer.
Men vid närmare eftertanke är det svårt att tro att 75 procent aldrig kollar en rekommenderad film på Netflix,, bokar Airbnb, åker Uber, använder kreditkort långt hemifrån, letar lämpliga kläder eller semesterboenden på nätet eller analyserar effekterna av vårt arbete. Eller att våra datorer inte rensas från skräpmail…
– I Europa talar man fortfarande om AI som något som sker i framtiden, medan man i USA talar om AI som något som sker nu, säger han.
I amerikanska hushåll finns AI med som en ständig hjälp i vardagen. Med hjälp av AI får konsumenter lättare att hitta just det som svarar mot deras högst individuella behov.
Inom hälso- och sjukvård används AI som ett beslutsstöd för specialister för att kunna individualisera behandling, som ledningsstöd vid katastrofer, för att hindra penningtvätt och mycket annat
– Amerikaner talar med medvetet och öppet om vad AI är och hur det används, och AI är också mer synligt i samhället. Robotar, intelligenta assistenter, självkörande bilar och olika nya tjänster hör till vardagslivet, säger han.
Skilj på AI och digialisering!
Göran Lindsjö visar en pedagogisk bild för att skärpa in skillnaden mellan digitalisering och AI. En bild som plåtas av en skog av mobiler. Den säger att digitalisering löser väldefinierade problem i förutsägbara situationer, med generella lösningar som bygger på strukturerad data och att digitaliseringen rationaliserar bort en massa manuellt arbete. Gott så!
Vad AI gör är mycket bredare:
AI använder både strukturerad och ostrukturerad data till att lösa svårdefinierade problem i oförutsägbara situationer, och skapar anpassade lösningar. AI kompletterar och förstärker människan.
– AI lär sig precis som barn lär sig, men ett barn behöver inte miljoner exempel för att fatta vad en stol är – det räcker med de som finns hemma. Barnet är smart – för barn kommer alldeles av sig själva på att stolar kan användas till många saker, tåg, kojor och att leka inte nudda golv. Människan uppfinner, men det gör inte AI.
AI däremot kan sådan som den mänskliga hjärnan inte klarar, som att se mönster i en otrolig mängd data, med hänsyn till en ofantlig mängd variabler.
Smarta rekommendationer
Inom populärkultursektorn var det förr ett gäng höga chefer som bestämde vad som skulle produceras och till vem det skulle marknadsföras, eftersom de ansåg sig ha full koll på vad som skulle gå hem hos den breda publiken.
Företag som Spotify och Netflix har ändrat på detta.
– Jag lyssnar en del på jazz och äldre rockmusik. Spotify har koll på min musiksmak, men ibland överraskar de genom att skicka in någon hip-hop-låt i mitt flöde – och de träffar ändå rätt. För oavsett genre finns det något som tilltalar mig, något låten har gemensamt med det jag brukar lyssna på, fast det är svårt att sätta fingret på vad det är, säger han.
Netflix lyckas också. De har funnit att många som ser mycket på actionfilmer allt mer glider över till att se dokumentärer. Men det är inte människor som står bakom rekommendationerna, utan det är algoritmerna som blivit så förfinade att de följer kundernas smak på ett sömlöst sätt.
Europa halkar efter
I dag är de stora AI-länderna USA och Kina. I Europa är det Storbritannien som har flest startups inom AI, medan Sverige ligger någonstans mitt i fältet.
Göran Lindsjö anser att debatten i Sverige är naiv, okunnig, att man varken förstår nyttan eller faran med AI.
Kina ligger långt fram. Där används AI både för att förenkla vardagslivet och att samla detaljerad information om medborgarna.
– I kinesiska skolor har läraren en kamera bakom nacken som tolkar barnens ansiktsuttryck. Barn som är ouppmärksamma rapporteras. Det är riktigt kusligt, säger han.
För Sveriges del ser han en större fara i att inte använda AI och tar som exempel en film som gick på SvT för en tid sedan – Sveriges bästa arbetsförmedling. Anders, en mångkunnig hantverkare i en Norrlandsstad går arbetslös. Samtidigt finns det företag som febrilt söker efter personer med hans kvalifikationer. Men de har svårt att finna varandra. AI skulle kunna underlätta matchningen eftersom det inte kräver strukturerad data.
– Digitalisering innebär att människan måste anpassa sig till maskinen. AI anpassar i stället maskinerna till människan. Ett samhälle som inte tar vara på de möjligheterna hamnar i bakvatten, menar Göran Lindsjö.
