Nya siffror: Bedrägerierna som växer just nu

Antalet anmälda bedrägerier minskar.

Framför allt anmäls färre kortbedrägerier än tidigare.

Men istället ökar annonsbedrägerierna betydligt. Det visar ny statistik för årets första sex månader, som försäkringsbolaget If har analyserat.

Förra veckan publicerade Brå nya siffror över den anmälda brottsligheten under det första halvåret 2021. Statistiken visar på två tydliga trender för bedrägeribrottsligheten: antalet anmälningar minskar generellt, men det finns samtidigt vissa bedrägerityper som växer kännbart.

Mellan januari och juni i år anmäldes 11 procent färre bedrägeribrott än under motsvarande tid 2020. Ett minskande antal identitetsbedrägerier och kortbedrägerier drar ner siffrorna. Framför allt anmälningar om kortbedrägerier har gått ner med hela 34 procent.

Däremot ökar faktura- och annonsbedrägerierna, samt bedrägerier genom social manipulation. Under första halvåret anmäldes 53 procent fler annonsbedrägerier än året före.

Det är dock värt att notera att statistiken över bedrägeribrott kan färgas av att enskilda ärenden kan ge upphov till väldigt många anmälningar.

– Den tekniska utvecklingen har öppnat för nya möjligheter att begå brott. I takt med ökad internetanvändning, till exempel mer e-handel, har tjuvarna blivit mer aktiva på nätet – de har också ställt om till det digitala. Under corona har vi sett en särskilt stor ökning av bedrägerier mot äldre personer, säger Jenny Rudslätt, skadechef på If.

Brås egen slutsats är att utvecklingen i anmäld bedrägeribrottslighet inte har någon uppenbar koppling till coronapandemin.

Så många drabbas i Sverige

Omkring en av tjugo svenskar uppger att de utsatts för försäljnings-, kort- eller kreditbedrägeri i Nationella trygghetsundersökningen, som är Brås stora enkätundersökning och som publicerades senast hösten 2020. Det motsvarar omkring 400 000 svenskar. Undersökningen visar på en viss uppgång i utsatthet för bedrägeribrott under de senaste åren.

Andelen som uppger att de utsatts för kort- och kreditbedrägerier är högst i polisregion Stockholm, medan den är lägst i polisregion Nord. (Se bifogad tabell.)

– Var försiktig med hur du lämnar ut ditt personnummer och kreditkortsnummer. Använd inte samma id och lösenord om du är inne på olika webbshoppar och välj hellre fakturabetalning före förskottsbetalning med kreditkort när du handlar på nätet. Tänk också på att virusskydda din dator och undvik att klicka på länkar från okänd avsändare, säger Jenny Rudslätt.

Bedrägeribrott är generellt svåra att utreda och klaras relativt sällan upp. År 2020 lades över hälften av de handlagda brotten ner utan utredning. Bara sex procent av alla brott klarades upp.

Få känner till: Juridisk hjälp kan ingå i hemförsäkringar

En ny undersöknings som If låtit göra bland 1 500 svenskar visar att endast drygt var fjärde svensk (27 procent) känner till att hemförsäkringen kan ge stöd efter id-bedrägeri.

– I vissa hemförsäkringar ingår juridisk hjälp för att till exempel avvisa olika krav samt kan rådgivning för att begränsa skadan och förebygga problem ingå, säger Jenny Rudslätt.

Tips: Utsatt för bedrägeri?

Om du blivit utsatt för en id-stöld gör du så här:

• Gör en polisanmälan direkt.
• Spärra personnumret, kreditkort, konton och kreditupplysningar.
• Byt alla lösenord.
• Ta kontakt med de butiker, banker och finansbolag som kräver dig på pengar.

Ifs råd för att minska risken för id-kapning:

• Var försiktig med hur du lämnar ut ditt personnummer och kreditkortsnummer.
• Välj fakturabetalning före förskottsbetalning med kreditkort när du handlar på nätet.
• Använd inte samma id och lösenord om du är inne på olika webbshoppar.
• Virusskydda din PC. Undvik att klicka på länkar från okänd avsändare.
• Låna inte ut mobiltelefonen till okända.
• Kontrollera att du får tillbaka ditt eget kreditkort vid till exempel taxiresor och restaurangbesök.
• Släng inte dokument med person- och kontouppgifter i soporna eller pappersinsamlingen.
• Lås din fysiska brevlåda för att undvika brevstöld.
• Som alternativ till fysisk brevlåda rekommenderar vi den digitala brevlådan Kivra.

Tabell: Anmälda bedrägerier under januari till juni

Siffrorna avser januari till juni. Statistiken för 2021 är preliminär. I totalsiffran ingår även mindre bedrägerityper som försäkringsbedrägerier och snyltningsbrott.

Förklaring: Olika typer av bedrägeri

Bedrägeri genom social manipulation: Gärnings­personen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroende­relation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Annonsbedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats.

Identitetsbedrägeri: Kallas även kreditbedrägeri. Gärnings­personen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter).

Fakturabedrägeri: Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Faktura­bedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefon­försäljning, där faktura­mottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Faktura­bedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av s.k. blufffakturor.

Kortbedrägeri: Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genom­föra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kort­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen har kommit över kort­uppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida.