Under våren har antalet DDoS-attacker, eller överbelastningsattacker, ökat kraftigt i Sverige.
I den senaste rapporten 2023 DDoS Attack Trends från F5 Labs framkommer att storleken på DDoS-attacker ökat med hela 216 procent mellan 2020 och 2022.
Men de flesta svenska organisationer har inte dimensionerat sitt DDoS-försvar – och tror därför att de är skyddade mot överbelastningsattacker. Nu måste fler förstå att cyberkrigsföringen har förflyttats från nationsnivå till hela samhällets värdekedja.
F5 Labs bevakar trender och hjälper företag och myndigheter att ligga steget före de cyberkriminella. De har analyserat global DDoS-data från de senaste tre åren och hittat några intressanta trender. Storleken på överbelastningsattackerna har ökat med hela 216 procent mellan 2020 till 2022 och dessutom ökat i komplexitet. Även om antalet
DDoS-attacker minskat globalt, har antalet attacker riktade mot applikationer ökat dramatiskt med 165 procent under samma tidsperiod.
I Sverige kan vi tvärtemot konstatera att antalet DDoS-attacker riktade mot svensk infrastruktur ökat kraftigt under våren. Överbelastningsattackerna genomförs för att störa driften av hemsidor och tjänster. De har gått från att vara en av de mindre allvarliga cyberattackerna till att bli ett reellt skadligt hot.
– Vi ser att överbelastningsattackerna i Sverige har ökat kraftigt på grund av den rådande geopolitiska spänningen. De flesta organisationer tror att de har ett bra DDoS-försvar, men en majoritet av dem inte skulle klara av dagens storlek och typ av DDoS-attacker – vilket är precis det vi sett under våren, säger Sebastian Hedlund, kundansvarig för offentlig sektor i Sverige på F5.
Geopolitisk expert: “Viktigt att förstå att spelreglerna för krigföring har ändrats” Enligt Sander Vinberg, underrättelseexpert på F5 Labs och före detta geopolitisk expert, är DDoS-attacker ett mycket billigt och effektivt sätt för hacktivister att sprida oro och påvisa
sårbarheter i det svenska samhället. När samhällskritiska tjänster ligger nere skapar detta en oro bland svenska folket som börjar ifrågasätta det svenska samhällets tålighet.
För varje attack som svenska myndigheter och organisationer utsätts för urholkas svenska folkets förtroende för infrastrukturen i samhället. Det eldar också på kulturella och religiösa spänningar, och skapar precis den oro som ryska intressen gynnas av.
– Detta kan i längden påverka svenska folkets opinion och kanske till och med ifrågasätta värdet av att gå med i Nato. Cyberkrigföringen som normalt sker på nationsnivå har förflyttat sig i värdekedjorna så att både företag och individer blir måltavlor i påverkanskampanjer för att uppnå en nations intressen. De gamla spelreglerna där nationer bara riktar sig mot nationer gäller alltså inte längre och det är viktigt att vi alla förstår hur världen fungerar idag, säger Sander Vinberg.
