Lönerna i hela ekonomin ökade med 3,9 procent i februari 2025 jämfört med samma månad året innan.
Konsumentpriserna ökade snabbare i februari, men lägre räntor fick ändå reallönerna att stiga med 2,6 procent.
Det säger Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg med anledning av att myndigheten publicerar ny statistik över löneutvecklingen i Sverige.
I privat sektor väntas lönerna i februari 2025 ha ökat med 4 procent när statistiken blir definitiv. I offentlig sektor väntas en ökning på 3,8 procent i februari jämfört med samma månad förra året.
– Löneökningstakten har legat stabilt runt samma nivå sedan förra våren. Arbetsmarknaden har samtidigt påverkats av en svagare konjunktur, men vi ser ändå ingen tydlig förändring i löneutvecklingen, säger Petter Hällberg.
De centralt avtalade lönerna ökade med cirka 3,2 procent i februari jämfört med samma månad 2024 och väntas fortsätta stiga i samma takt under mars. Sedan industrin träffade nya avtal har flera andra branscher också förnyat sina kollektivavtal med liknande eller något högre löneökningar. Enligt avtalen ska de totala arbetskostnaderna per arbetad timme öka med 3,4 procent från april 2025 och med 3,0 procent från april 2026.
Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg
– De nya centrala kollektivavtalen inom industrin har fått en normerande inverkan på arbetsmarknaden. Vi kan förvänta oss att avtalade löneökningar på drygt 3 procent inom de flesta avtalsområden kommer att prägla löneutvecklingen under resten av 2025. De utgående lönerna bestäms dock slutligen i lokala förhandlingar, säger Petter Hällberg.
Konsumentprisindex exklusive räntor (KPIF) steg med 2,9 procent i februari 2025 enligt SCB, vilket är en snabbare uppgång än under tidigare månader. Konsumentprisindex inklusive bolåneräntor (KPI) ökade däremot med endast 1,3 procent.
– Det lägre ränteläget innebär att reallönerna för löntagare med bolån nu stärks tydligt. Sedan 2021 har reallönerna sammantaget utvecklats svagare när boräntekostnader räknas in i konsumentpriserna, men i februari ökade reallönerna med 2,6 procent jämfört med samma månad året innan. Exklusive effekterna av de lägre räntorna var ökningen mer måttliga 1,0 procent, säger Petter Hällberg.
Om statistiken:
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser för vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet. I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på Medlingsinstitutets modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under vår- och sommarmånaderna.
Enligt den statistiska modellen blir det definitiva utfallet mellan 3,7 och 4,1 procent enligt ett 90-procentigt konfidensintervall. Det är ett vidare intervall än vanligt till följd av en hög osäkerhet i offentlig sektor. Det kan inte uteslutas att det definitiva utfallet hamnar utanför det angivna intervallet.
