Skatteverkets allmänna information på webben och i Rättslig vägledning innehåller en omfattade redogörelse av skattereglerna.
Med hänsyn till att många, såväl enskilda som företag, inte själva besitter expertkunskaper inom skatteområdet är det viktigt att Skatteverket är transparent när man ger uttryck för sin ställning i osäkra rättsfrågor.
Kravet på saklighet och opartiskhet, den s.k. objektivitetsprincipen, är en grundläggande rättssäkerhetsprincip som är grundlagsfäst i regeringsformen. Där föreskrivs en skyldighet för domstolar och alla förvaltningsmyndigheter att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sitt fullgörande av offentliga förvaltningen, (1 kap 9 § regeringsformen). Det följer således av grundlagen att Skatteverkets redogörelse av skattereglerna ska vara saklig och opartisk.
Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen under flera år erhållit synpunkter och frågor från såväl företag som olika organisationer om innehållet i Rättslig vägledning och Skatteverkets ställningstaganden. Vi har därför låtit konsultföretaget Svalner ta fram en begränsad men illustrerande kartläggning av kammarrättsdomar där domstolen kommit till en annan slutsats än den som framgår i Rättslig vägledning altivernativt i något ställningstagande. Kartläggningen visar på ett antal brister hos Skatteverket, så som
- Skatteverkets rättsliga vägledning följer inte fullt ut objektivitetsprincipen.
- I vissa fall brister Skatteverket i transparens, då myndigheten använder sig av kammarrättsdomar som stödjer verkets uppfattning trots att det finns motsägande uppgifter i annan kammarrättspraxis.
- Transparensen brister i att det är svårt att avgöra hur Skatteverket värderar kammarrättspraxis.
- Skatteverket är långsam med att uppdatera sin rättsliga vägledning efter att det visats att dess uppfattning står i strid med gällande rätt
- Skatteverket intar en partsställning i Rättslig vägledning