Påskbordet för en familj om fyra personer har blivit 181 kronor dyrare på fem år, vilket motsvarar en prisökning på 40 procent.
Detta framgår av påskbordsindexet som Stockholms Handelskammare tar fram varje år, vilket mäter prisutvecklingen på de varor som finns på det traditionella påskbordet.
- Ägg, + 11,6 procent
- Lax, + 9,6 procent
- Godis, + 4,2 procent
- Sillen, + 8,2 procent
- Starköl, + 6,3 procent
– Vår analys visar att kostnaden för ett påskbord har ökat med 3,5 procent sen förra påsken, vilket ligger i linje med inflationen under samma period. Det motsvarar 22 kronor för ett genomsnittligt påskbord, säger Carl Bergkvist, chefsekonom vid Stockholms Handelskammare.
Äggen står för den största prisökningen. Jämfört med förra året har äggpriset ökat med nästan 12 procent. Samtidigt sticker priset iväg rejält för kakao och socker vilket är en tråkig nyhet för svenska konsumenter som äter cirka 13 400 ton (2021) under påskveckan. En stor del av godiset som inhandlas är just chokladägg, praliner eller andra godisbitar som innehåller socker och kakao.
-
Prisutvecklingen på ägg
Socker, + 18,3 procent
- Kakao, + 274,1 procent (världsmarknadspris)
- Bitcoin, + 149,9 procent (världsmarknadspris)
– Vi ser kraftiga prisökningar på socker och kakao som i sin tur kommer driva upp priset på påskägget. På världsmarknaden har priset för kakao ökat mer än bitcoin senaste året, så kostnadsökningen är helt klart betungande för alla godisproducenter, säger Carl Bergkvist
Handelskammarens beräkningar visar att priset för det genomsnittliga påskbordet (630 kr) ökat med 22 kr sedan 2023, 153 kr sedan 2021 och 181 kr sedan 2019. Sedan år 2000 har priset ökat med 423 kr. Det är en kraftigare prisökning än för mat i stort.
