Öppet brev till Finansministern: Bokföringsnämnden behöver mer resurser för att kunna hjälpa företagen

Det finns fler än en miljon företag i Sverige.

För att näringslivet ska fungera behöver dessa företag kunna kommunicera hur det går i finansiella termer. Denna kommunikation behöver ske så att informationen återspeglar vad som faktiskt hänt i företaget, går att begripa och kan jämföras med andra företag. Grunden för detta brukar kallas god redovisningssed.

Bokföringsnämnden, BFN, är den statliga myndighet under Finansdepartementet som har till uppgift att utveckla god redovisningssed. De regler som BFN beslutar om och de tolkningar som görs av gällande lagstiftning påverkar alla bokföringsskyldiga företag i Sverige.

Och de är alltså över en miljon. Företagen har i sin tur väldigt många intressenter som är beroende av att bokföringen är korrekt; ägare, banker, myndigheter, kunder, leverantörer och anställda.

Det är därför avgörande att BFN kan arbeta snabbt och effektivt så företagen inte behöver vänta i månader eller år på besked om regelverk och hur olika redovisningsfrågor ska tolkas.

Men tyvärr är det inte så. Myndigheten är underdimensionerad. Med endast sex anställda varnar BFN nu för att den inte klarar sitt uppdrag. Det är därför viktigt att regeringen inser vilka konsekvenser som kan uppstå om inte tillräckliga resurser sätts av.

I budgetunderlag och årsredovisning skriver nu BFN att den inte klarar sitt uppdrag utifrån de resurser den tilldelas:

”Med nuvarande anslagsnivå kommer det inte att vara möjligt att tillhandahålla den kvalitet och aktualitet på normgivningen som de bokföringsskyldiga företagen och andra organisationer, dess intressenter och myndighetens huvudman kan förvänta sig.”

Många företag får vänta, och vänta, och vänta

Den låga prioriteringen för att hjälpa de redovisningsskyldiga företagen med stödjande regelverk har pågått under en längre tid. Ett praktiskt exempel är lagändringen om möjligheten att upprätta ett årsbokslut i förenklad form. Möjligheten infördes i lagstiftningen år 2006. För att förenklingen ska vara möjlig i realiteten krävs att BFN upprättar regelverk som beskriver den goda redovisningsseden. Det är ännu inte genomfört.

År 2006 beslutade BFN om ett regelverk för fysiska personer som vill nyttja lagens förenklingsmöjlighet. År 2010 fick ideella föreningar samma praktiska möjlighet att nyttja förenklingen i lagen genom ett särskilt regelverk. Men fortfarande, 13 år efter regelns införande i lagstiftningen, har till exempel handelsbolagen inte fått något förenklat regelverk. I praktiken kan därmed inte de handelsbolag som enligt lagstiftningen har möjlighet att nyttja förenklingen, använda förenklingsreglerna.

En lagändring som skulle förenkla för företagen infördes alltså 2006 utan att den, 13 år senare, har fått effekt för alla. Detta bland annat på grund av att tillräckliga resurser inte sätts av. Vad är det för mening med att besluta om förenklingar i lagen om de aldrig blir av i praktiken?

Varför besluta saker som ändå inte kan genomföras?

Ett ytterligare exempel är digital inlämning av årsredovisning. För ett antal år sedan fick Bolagsverket i uppdrag att skapa en funktion för inlämning av årsredovisning digitalt. Bolagsverket byggde en funktion för detta som inte blev någon större succé. Relativt snabbt stängdes också tjänsten. Det fanns flera orsaker till det, men en av de viktigaste var att inga resurser hade satts av för förvaltningen av systemet. Vad är det för mening med att starta projekt om man inte sätter av pengar och resurser för att kunna förvalta det som skapats?

Digital inlämning av årsredovisningar – nästa misslyckande?

Nu pågår ett nytt projekt avseende digital inlämning av årsredovisningar. Utan tvekan vore det lönsamt för samhället om finansiell information görs tillgänglig digitalt. Startskottet har redan gått och det ser betydligt mycket bättre ut att få detta projekt i hamn än det förra. Vi får hoppas att regeringen lärt sig av tidigare misstag och kommer ihåg att också sätta av resurser för den framtida förvaltningen. En viktig aktör i detta kommer med stor sannolikhet att vara BFN. Myndigheten skriver även om detta i budgetunderlaget:

”BFN medverkar i det regeringsuppdrag som Bolagsverket har att skapa en tjänst för digital inlämning av års- och koncernredovisningar. BFN bedömer att /…/ det är lämpligt att nämnden tar ansvar för ägande och förvaltning av de taxonomier som är hänförliga till BFN:s normgivning”.

Om det beslutas att BFN ska ta detta ansvar, krävs en varaktig budgetförstärkning. Enligt den uppskattning som BFN har gjort krävs ett ökat anslag om 500 000 kronor för år 2020 samt om 3 miljoner kronor för efterföljande år. Det är viktigt att beslutande politiker ser till att inte detta projekt också havererar utan tillsätter de resurser som behövs.

I sammanhanget kan nämnas att digitaliseringen har lett till ett stort behov av uppdatering i redovisningslagstiftningen (bokföringslagen) och BFN:s tillhörande normering. Här har initiativ tagits av Justitiedepartementet, men projektet verkar ha gått i stå. Detta är mycket olyckligt då en förändring av bokföringslagen skulle kunna leda till verkliga förenklingar för företagen.

Företagen drabbas av uteblivna förenklingar

Srf konsulternas medlemmar stöttar och hjälper hundratusentals företag som är beroende av att rutiner kring lagar och normgivning på bland annat redovisningsområdet tolkas och fungerar effektivt. Varje dag tas bokföringsbeslut i den löpande verksamheten som påverkar företagen och alla deras intressenter.

Att vänta i åratal på riktlinjer och regler är inte hållbart. Det försvinner kraft som hade kunnat läggas på affärsverksamheten. Det är hög tid att regeringen inte bara fattar beslut om lagändringar utan även ser till att det finns tillräckliga resurser för att genomföra förenklingar i praktiken.