Trenderna på såväl aktie- som räntemarknaden reverserades under årets första månad, med en svagare börs och stigande räntor.
Både makrosignaler och bolagsrapporter pekar på en inbromsning i ekonomin, men pekar snarast på en mjuklandning än ett kraftigt stopp i den ekonomiska aktiviteten.
Centralbankernas besked bjöd inte på några större överraskningar, även om amerikanska Federal Reserve flaggade för att det mest sannolika är att den första räntesänkningen kommer först i maj.
Oförändrad global tillväxt, och förbättrat stämningsläge i Sverige
Under slutet av januari publicerade den internationella valutafonden (IMF) sin senaste analys avseende den globala ekonomin. Slutsatsen är att konjunkturmolnen börjar skingras och att vi går mot en mjuklandning, där inflationen fortsätter att falla och där tillväxten stabiliseras. Den ekonomiska aktiviteten visar motståndskraft, där såväl privat som offentlig efterfrågan under andra halvåret 2023 var god trots åtstramningarna från världens centralbanker.
Den amerikanska ekonomin väntas bromsa in till följd av tydliga åtstramningar, med en tillväxt på 2,1 procent under innevarande år, jämfört med 2,5 under 2023. Det är dock en tydlig uppjustering av den tidigare prognosen från i höstas då IMF bedömde att USA:s tillväxt skulle uppgå till 1,5 procent. Kina väntas fortsatt påverkas negativt av vikande konsumtion och lägre investeringar. I euroregionen bedöms en viss återhämtning efter ett utmanade 2023 men prognosen för tillväxten ligger trots det under 1 procent även under 2024. Totalt tror IMF:s analytiker på en global tillväxt om 3,1 procent, vilket är en oförändrad nivå från i fjol.
I Sverige visade Konjunkturinstitutets barometer en oväntat stark uppgång i januari. Alla delsektorer i undersökningen bidrog till det starkare utfallet, där utvecklingen för hushållen visade den tydligaste förbättringen med den största uppgången som uppmäts från en månad till en annan sedan indikatorn skapades 1996. Fortsatt är emellertid stämningsläget hos hushållen lägre än normalt, och uppgången i januari ska ses i ljuset av att hösten bjudit på riktigt svaga nivåer med en dyster syn både på den egna ekonomin och för Sverige som helhet. Vi noterar dock att hushållen för första gången sedan november 2021 nu tror att den svenska ekonomin kommer att vara starkare om 12 månader jämfört med dagsläget.
Svagast signaler får vi som tidigare från bygg- och anläggningssektorn med dämpade framtidsutsikter. Sektorn talar fortsatt om ett minskat byggande, såväl på kort sikt som i ett längre perspektiv, även om bilden inte är lika nattsvart som under slutet av 2023 då mätningen nådde sin historiska bottennivå. Framför allt syns en förbättring i sentimentet hos bostadsbyggarna, vilket sannolikt är en direkt koppling till att bedömningarna svängt avseende Riksbankens agerade med en lättnad avseende finansieringskostnaderna för bostadsköparna under 2024 och 2025.
Paus i räntefallet
Marknadsräntorna föll kraftigt under fjolårets sista kvartal, drivet av en kommunikationsmässig ändring av penningpolitiken från de flesta centralbanker globalt. Marknadens prissättning sätter stort hopp och önskan om att centralbankerna ska sänka styrräntorna då inflationstakten fallit tillbaka, och de ska göra det snabbt och stort. Kanske lite för fort, något vi har varit inne på tidigare. Oavsett så vittnade utvecklingen i januari på åtminstone en paus vad gäller de fallande räntorna.
Under januari steg i stället marknadsräntorna i Sverige och Tyskland och framför allt i räntepapper med längre löptider. Den inverterade räntekurvan, det vill säga att kortare räntor är tydligt högre än räntor i längre löptider, gäller fortfarande men steg under månaden vilket kan tolkas som en viss normalisering.
Riksbanken, amerikanska Fed och ECB lämnade samtliga räntebesked under slutet av månaden och det bjöd knappast på några överraskningar. Styrräntorna hölls oförändrade och i övrigt var det inte mycket till ny information som gavs om hur och när första räntesänkningarna kommer. De som hade hoppats på en tidig sänkning från Fed i mars fick dock se sina förhoppningar grusas, den kommer nog förmodligen först i maj. Däremot är det svårt att se varför ECB tvekar om en första sänkning då inflationstakten i de flesta stora ekonomierna i Europa har fallit rejält och motiverar en första sänkning redan idag. Även om det i Riksbankens kommunikationen fanns tolkningsutrymme föra att de kan göra den första räntesänkningen före ECB så avvaktar förmodligen Riksbanken ECBs beslut för att inte riskera att kronan försvagas igen.
Bolagsrapporter präglar de dagliga marknadsrörelserna
Rapportsäsongen för börsbolagen är högintensiv och förväntansbilden får betecknas som förhöjd efter den starka börsutvecklingen de senaste månaderna. Så här långt är utfallen blandade men generellt är det inga nya förändrade insikter om tillvaron för börsbolagen. Tidigare trender med stort fokus på AI som driver investeringar och försäljning för några av världens största bolag är fortsatt tydliga. Vi kan också konstatera att utfallen för några av de svenska exportbolagen inom verkstadsindustrin vittnar om god vinstutveckling men där orderingången fortsätter att vara det som sticker ut på den svaga sidan. De tidigare mycket stora orderböckerna krymper men sammantaget är det inga alarmerande signaler om en kraftig inbromsning vilket ger stöd till förhoppningarna om en ekonomisk mjuklandning under året. Undantag finns naturligtvis med bolag vars verksamhet drabbas hårt av svagt konsumentförtroende och koppling till byggrelaterad försäljning. Banker uppvisar fortsatt rekordhöga vinster men givet att det allmänna ränteläget sjunker under året blir det en utmaning att växa vinsterna på kortare sikt.
De geopolitiska orosmolnen är i högsta grad närvarande i kommentarerna från börsbolagen och är något de behöver förhålla sig till. Störningar i leveranskedjorna var påtagliga i samband med pandemin och även om situationen nu är väsentligt bättre finns också en högre beredskap kring att hantera utmaningar på området. De nuvarande störningarna i sjötransporter mellan Europa och Asien, där merparten normalt går genom Suezkanalen men där nu i stället rutten för flertalet fartyg går förbi Godahoppsudden och väster om Afrika, innebär en tidsfördröjning på cirka 10 dagar enkel resa och priserna för containerfrakt har redan noterat rejäla prisökningar.
Finansmarknaderna har också i hög grad tagit till sig av en potentiellt positiv händelseutveckling framöver, även om nuläget inte är fantastiskt. Inflationstakten faller tillbaka vilket öppnar upp för räntesänkningar under året, vilket även börjar ge avtryck i exempelvis förbättrat konsumentförtroende. Lägre räntor bör vidare ge bättre förutsättningar för en pressad byggsektor och fastighetsmarknad. Den kinesiska tillväxten har också vacklat en längre tid med avsaknad av massiva stimulanser som tidigare tillämpats av regimen och skulle vara ett positivt tillskott för den ekonomiska aktiveten och därigenom många börsbolag globalt.
Aktiemarknaden väntas få stöd av kommande räntesänkningar samt fallande inflation, och fortsatt ser vi potential inom framförallt företagsobligationer på räntesidan. Sammantaget talar bilden för en neutral vikt mellan tillgångsslagen.
Vänligen kontakta din Säkrarådgivare för mer information om din situation och hur aktuell marknadssyn påverkar dina innehav.
